Massprotest mot Trump – största hittills

2025 04 22

Över hundra amerikanska högskolor och universitet fördömer president Trumps ”oöverträffade maktmissbruk och politiska inblandning” i utbildningssystemet.

Bland aktörerna finns stora universitet som Harvard, Princeton och Brown.

Uppropet beskrivs som den hittills starkaste markeringen mot Trumpadministrationens inblandning i lärosätenas styrning.

– Vi talar med en röst mot den aldrig tidigare skådade statliga överträdelsen och den politiska inblandningen som nu hotar den amerikanska högre utbildningen, framhåller aktörerna i ett uttalande som publicerats av medlemsorganisationen American Association of Colleges and Universities.

– Vi är öppna för konstruktiva reformer och motsätter oss inte legitim statlig tillsyn. Men vi måste motsätta oss olämpligt statligt intrång i livet för dem som studerar, bor och arbetar på våra campus, fortsätter uttalandet.

Bakgrund

Konflikten mellan Vita huset och amerikanska universitet har pågått i flera veckor.

I synnerhet har bråket kretsat kring det välansedda universitetet Harvard som anklagat Trumpadministrationen för politisk styrning. Detta efter att Vita huset ställt flera krav på Harvard.

Trumpadministrationen har bland annat krävt att universitetet ska införa nya anställningsrutiner, antagningsprocesser och förändringar i styrningen. Dessutom har Vita huset krävt hårdare granskningar av utländska studenter och nedstängning av så kallade mångfaldskontor.

Den amerikanska regeringen hävdar att åtgärderna krävs för att bekämpa antisemitism, medan Harvad anklagar Vita huset för politisk styrning.

Stämning och fryst finansiering

Under måndagen stämde Harvard den amerikanska regeringen. Trumpadministrationen har tidigare fryst 2,2 miljarder dollar i statligt stöd till universitetet.

LÄS MER HÄR:

USA-professor varnar för skräckscenario: ”Slutet är nära”

Donald Trump bestört: “Vi kommer förlora vårt land”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Svenskt bilmärke nära konkurs

2026 08 31

En svensk elbilstillverkare blöder ekonomiskt.

Det handlar om Polestar, som under en längre tid har tampats med ekonomiska svårigheter. Vid årsskiftet 2025/26 uppgick nettoskulden till 50 miljarder kronor, rapporterar EFN med hänvisning till källor med insyn.

Nu hotas bolaget av konkurs, enligt samma källor.

Enligt uppgifterna kan Polestar i närtid komma med ett rekonstruktions- eller nedläggningsbesked.

– Man sitter i en väldigt svår situation och det ser svårt ut att lösa utan någon form av rekonstruktion. På något sätt kommer det inte att bli trevligt, säger en källa till EFN.

Största ägarna

Polestar har en internationell ägarstruktur, där kinesiska Grely och Volvo Cars är de största ägarna.

– Det är utmanande för Geely att finansiellt hålla Polestar under armarna. Det är dyrt och Geely måste vårda sin balansräkning, säger en källa till kanalen.

Hävdar: Gör framsteg

Under andra kvartalet 2026 sjönk Polestars försäljning med omkring 4 procent till 17 269 bilar jämfört med motsvarande period föregående år.

På halvårsbasis har dock försäljningen ökat med 0,4 procent – från 30 289 bilar 2025 till 30 423 bilar 2026.

Polestars vd Michael Lohscheller uppger att bolaget noterade rekordsiffror under första halvåret, trots ”regulatoriska utmaningar och en fortsatt utmanande marknad”.

– Vi fortsätter att göra framsteg i verksamheten och levererar stark tillväxt på flera viktiga marknader, särskilt i Storbritannien, Tyskland, Sydkorea och den iberiska regionen, säger han i ett uttalande.

ANDRA LÄSER: Skattefritt stöd för anställda – nytt förslag från regeringen

FAKTA: Polestar

- Svensk elbilsmärke med huvudkontor i Göteborg

- Bolagets bilar finns tillgängliga online på 27 marknader globalt i Nordamerika, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- I Sverige finns totalt fem retail-ställen, som går under namnet Polestar Spaces, där kunder fysiskt kan få hjälp av icke provisionsbaserade Polestar-specialister för att ordna provkörningar och planera leverans av bil. Polestar finns i Göteborg, Malmö, Stockholm city, Umeå och vid Landvetter flygplats

Källa: Polestar

LÄS OCKSÅ: Nordnet: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: Redcharlie

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen