JUST NU: Massmeddelande från polisen – många svenskar kontaktas

2024 05 30

Polisen förbereder ett massmeddelande till en stor mängd mobiltelefoner i Sverige.

Många kommer inom kort att ta emot ett sms på sin telefon.

Avsändare är polisen som vill använda kontakterna för att komma åt personer som köper narkotika.

Det handlar om ett meddelande som skickas till de telefonnummer som finns sparade i beslagtagna telefoner, bekräftar myndigheten i ett pressmeddelande.

Inledningsvis provas metoden i Göteborg, närmare bestämt i Hisings Backa, och tusentals personer kommer att kontaktas.

– Det här är en del av vårt arbete mot den organiserade brottsligheten i Backa. Narkotikaförsäljning är en inkomstkälla och motor i konflikter i nätverksmiljö. Du som köpare ska veta vad du finansierar, säger Daniel Norlander, lokalpolisområdeschef Hisingen, i en kommentar.

Även oskyldiga kan kontaktas

Alla nummer som får ett sms finns alltså sparade i telefoner som tidigare beslagtagits i samband med narkotikabrott.

Det innebär att det finns risk att även personer, som av andra anledningar finns i telefonboken, kommer att bli kontaktade.

Vi har givetvis förståelse för att det finns omständigheter som kan göra att ett telefonnummer har hamnat på listan, men samtidigt vet vi att telefonerna vi har beslagtagit används uteslutande för att sälja narkotika, till exempel genom att skicka ut erbjudanden och stämma träff med köpare, säger Daniel Norlander.

Kommer ställa frågor

Den som tar emot sms:et kommer också samtidigt att få reda på att denne inte misstänks för något brott i dagsläget, försäkrar polisen.

Däremot kommer polisen informera om att man kan komma att ta vidare kontakt för att ställa frågor och att brottsmisstanke kan riktas mot köpare i samband med att myndigheten utreder specifika ärenden.

Sms-kampanjen är en fortsättning på det nya medborgarlöfte för området i Göteborg där 27 aktörer gått ut med målet att minska nyrekryteringen till kriminella nätverk.

På sikt ska Hisings Backa helt försvinna från listan över utsatta områden. Då är det helt avgörande att identifiera drogscener och personer som skapar otrygghet, understryker Daniel Norlander.

– Vi ska få stopp på nyrekryteringen och då är arbetet mot narkotikaförsäljning avgörande eftersom den ofta är en inkörsport till grövre brottslighet. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för barn och unga som växer upp i Backa och visa att det finns andra alternativ än den kriminella banan.

Meddelandet kommer att skickas ut vid lunch idag, enligt Aftonbladet.

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen