Massivt blodbad i Ryssland – har utplånats

2025 01 01

I fyra månader har ryska styrkor försökt driva ut ukrainska trupper från Kurskregionen i södra Ryssland.

Trots intensiva attacker och hjälp från Nordkorea har den ryska krigsmakten inte lyckats återerövra ockuperade områden. Ukraina kontrollerar fortfarande stora delar av regionen.

Dessutom lider Ryssland enorma förluster.

Två ryska brigader – 810:e marininfanteribrigaden och 155:e marininfanteribrigaden – har nästintill utplånats i striderna mot ukrainska styrkor, rapporterar Forbes.

Brigaderna beskrivs som ”kärnan i befrielsen av Kurskregionen”.

Nederlagen är således ett hårt slag för Moskvas armé och den ryska krigsinsatsen i området.

Det här har hänt

Den 810:e marininfanteribrigaden uppges ha utfört ett kostsamt anfall mot ukrainska grupperingar i Pogrebki i nordvästra Kursk. 

Brigaden, som består av 2 500 man, attackerade ukrainska ställningar i början av november.

Anfallet beskrivs som fullständigt misslyckat.

– Det ser ut som att förra månadens attack med två bataljoner inte ledde någonstans. Alla eliminerades, framhåller en analytiker vid underrättelseverksamheten OSINT.  

Efter det fatala misslyckandet har den sargade brigaden retirerat österut. Ryska militärbloggare hävdar att det handlar om en tillfällig reträtt från frontlinjen, men underrättelseuppgifter indikerar att brigaden lidit enorma förluster.

Samtidigt uppges den 155:e marininfanteribrigaden knappt existera längre.

– Den 155:e marininfanteribrigaden har förmodligen redan förstörts och byggts upp flera gånger. För närvarande genomgår brigaden sin senaste påfyllning efter att ha förlorat stora delar sin personal och mycket av sin utrustning till ukrainska minor, drönare och artilleri, rapporterar Forbes.

”Ganska patetiskt”

Det är oklart hur många ryska soldater som har dött eller skadats i Kursk sedan Ukrainas överraskande offensiv i augusti.

Enligt ukrainska uppgifter deltar cirka 50 000 ryssar och 12 000 nordkoreaner i striderna.

Ukraina har cirka 20 000 soldater stationerade i regionen.

Trots det massiva övertaget har ryssarna endast lyckats återta drygt en fjärdedel av området som Ukraina erövrat.

– Det är ganska patetiskt, säger den finska militäranalytikern Joni Askola enligt Forbes.

Foto: President of Russia Office resp L. Johnns

Text: Redaktionen

Raseri mot ny avgift – många hushåll har den

2025 01 01

Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en så kallad effektavgift.

Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor.

– Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, skriver Energimarknadsinspektionen om den nya avgiften som mängder av elnätsbolag redan har infört.

Anmälningar väller in

Stora delar av svenska folket är dock missnöjda med den nya avgiften.

Anmälningar väller in mot elnätsbolagen, rapporterar SR Ekot.

Branschorganisationen Villaägarna är en av flera aktörer som riktar kritik mot effektavgiften.

Enligt organisationen leder den till högre elräkningar för många hushåll som har svårt att få ihop livspusslet.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

Enligt branschorganisationen är det inte är rimligt att förvänta sig att svenska hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning.

– Människors vardag fungerar inte på det sättet, och det går inte att planera livet som i en nationalekonomisk lärobok.

Vidare pekar Villaägarna på att  effektavgiften saknar stöd i forskningen. Kunder bryr sig inte om avgiften eller känner ej till den, vilket innebär att de besparingar i kapacitetsinvesteringar som används som argument för införande av effektavgiften  inte kommer att realiseras. 

”Väldigt mycket samtal”

Under 2024 har Energimarknadsinspektionen mottagit mängder av klagomål om elbolag från missnöjda kunder. Antalet klagomål ligger kvar på samma höga nivå som under krisåren 2022 och 2023.

– Vi får väldigt mycket samtal och mejl från upprörda personer som vill ha svar. Det är svårt att vara elkund i dag, säger Madeleine Hermansson vid Energimarknadsinspektionen till Ekot.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Stoppad läsk gör comeback – var populär på 1980-talet

2024 12 31

En av de mest uppmärksammade läskedryckerna från 1980-talet kommer tillbaka.

Minns du Jolt Cola?

För 40 år sedan blev drycken en riktig snackis efter att ha erbjudit “allt socker och dubbelt så mycket koffein” och försökt ta upp kampen mot Coca-Cola och Pepsi.

Satsningen gick sådär i det långa loppet.  

År 2009 ansökte företaget om konkursskydd och försvann. Drycken dök kort upp  igen 2017 och slutade sedan att säljas 2019.  

Nu ska dock Jolt Cola tillbaka till butikerna, rapporterar CNN.  

– Men på ett mycket modernare sätt, säger Ryan Monahan, marknadschef på Redcon1 som leder nylanseringen.  

Blir energidryck  

Den här gången är inte tanken att Jolt Cola ska konkurrera med Coca-Cola eller Pepsi.

Istället presenteras produkten som ännu ett alternativ på den kraftigt växande energidrycksmarknaden och ska utmana exempelvis Red Bull, Monster och Celsius.

Drycken ska säljas i halvlitersburkar och kommer att innehålla 200 milligram koffein, vilket kan jämföras med 70 milligram i burkarna från 80-talet, som dock enbart innehöll drygt 33 centiliter läsk.

Ökar över hela världen

Att Jolt Cola gör comeback som energidryck snarare än som klassisk läsk beror just på att marknaden för energidrycker expanderar mycket snabbare.

– Verkligheten är att det är läskföretagen som vi verkligen ser en nedgång för, säger Ryan Monahan till CNN.

Den globala energidrycksmarknaden förutspås nå 48,1 miljarder dollar 2024 och växa till 80,8 miljarder dollar till 2033.

Sverige är inget undantag i trenden. Mellan 2020 och 2024 dubblerades försäljningen i vanliga matbutiker, uppger Dagligvarunytt.

Största ökningen är, oväntat nog, i kundgruppen 60-69 år där konsumtionen nästan fördubblats från 12 till 23 procent.

Livsmedelsverket avråder unga

Johan Ålander, toxikolog på Livsmedelsverket, har tidigare flaggat för att energidryck kan orsaka både sömnproblem och hjärtklappning.

Myndigheterna avråder ungdomar från konsumtion på grund av koffeinhalterna.

– Vissa enegridrycker motsvarar omkring tre koppar kaffe. Det finns också så kallade ”shots”, där koffeininnehållet har koncentrerats, har Johan Ålander sagt till SVT.

Den nya varianten av Jolt Cola kommer även att finnas i sockerfri form. Om drycken kommer att säljas i Sverige finns det i dagsläget inget klart besked om.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen