01 juni 26

Massiv rysk prestigeförlust – se videon här

2024 03 05

Det ryska patrullfartyget Sergej Kotov har varit en del av den Ryska Svarthavsflottan sedan 2021.

Under invasionen av Ukraina har fartyget patrullerat utanför den ockuperade Krymhalvön.

Fram tills nu.

På tisdagsmorgonen uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) att patrullbåten har sjunkit till havets botten. Enligt underrättelsetjänsten förstördes fartyget i en nattlig ukrainsk drönarattack, rapporterar Kyiv Independent.

– Enligt underrättelsetjänsten träffades fartyget i aktern och på vänster och höger sida. Sergey Kotov var enligt uppgift belägen nära Kertjsundet när den attackerades av inhemskt producerade Magura V5-marindrönare, uppger tidningen.

Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat förlusten.

Video visar attacken

En video som cirkulerar på sociala medier påstås visa attacken mot Sergej Kotov.   

Sergej Sumlenny, Östeuropaexpert och grundare av den tyska tankesmedjan European Resilience Initiative Center, är en av flera som delat videon.

– Ukrainska marina drönare träffar patrullbåten Sergej Kotov vid Kjertbron, skriver han i en kommentar till klippet.

Se videon genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Storförlust

Enligt Ukraina rör det sig om en stor förlust för den ryska krigsmakten.

Sergej Kotov värderas till uppemot 65 miljoner dollar, cirka 675 miljoner kronor.

Flera attacker

Det är andra gången på kort tid som Ukraina sänker ett stort ryskt fartyg med hjälp av egenproducerade marina drönare.

Den 14 februari sänktes det ryska landstigningsfartyget Caesar Kunikov i Svarta havet efter en drönarattack.  

Drygt två veckor tidigare förstördes det ryska krigsfartyget Ivanovets av ukrainska specialstyrkor.

– Fiendens fartyg patrullerade Svarta havet nära Donuzlavsjön på det ockuperade Krym. Som ett resultat av ett antal direkta träffar mot skrovet fick det ryska fartyget allvarliga skador som lamslog skeppet. Det tappade styrförmågan och sjönk, framhöll den ukrainska underrättelsetjänsten i ett uttalande.

Ukrainas framgångsrika attacker har tvingat den ryska krigsmakten att agera.

Ryssland har flyttat flera av sina fartyg 300 kilometer österut – från flottbasen på Krym till Novorossijsk i regionen Krasnodar.

Enligt den amerikanska tankesmedjan ISW har Ryssland flyttat tio örlogsfartyg, ett antal mindre korvetter och flera isbrytare.

SE VIDEON PÅ ATTACKEN GENOM ATT KLICKA HÄR

Foto: President of Russia resp Sociala medier

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen