Massiv orkanvarning – miljontals hotas

2023 10 25

Orkanen ”Otis” närmar sig Stillahavskusten.

På onsdagsmorgonen väntas Otis nå den mexikanska semesterorten Acapulco med en vindhastighet på 165 mph.

I Acapulco bor cirka 800 000 människor.

Nu förbereder sig invånarna för en katastrof, rapporterar CNN.

Befolkningen uppmanas att ta sig till evakueringslokaler och hålla sig borta från vattendrag.

Mexikos president Andrés Manuel López Obrador har gått ut med en varning via sina sociala medier.

– Förflytta er till skyddsrum eller stanna på en säker plats. Håll er borta rån floder, bäckar, raviner och var vaksamma, framhåller presidenten.

”Extremt allvarlig situation”

Under tisdagen växte orkanen kraftigt i styrka och har uppgraderats från en storm till en ”potentiell katastrof”.

En orkanvarning har utfärdats längs hela Mexikos södra kust.

– Detta är en extremt allvarlig situation.

– Det har inte funnits några orkaner i den här delen av Mexiko som uppmätt en liknande intensitet.

Det framhåller det amerikanska orkancentret NHC i ett uttalande.

NHC varnar för att orkanen kan skapa "potentiellt katastrofala stormvågor" som kan orsaka livshotande kustöversvämningar på onsdagsmorgonen.

Skickar soldater

Ett omfattande säkerhetsarbete har inletts i områdena som riskerar att drabbas av Otis.

Mexikos armé har kopplats in, rapporterar AP.

8 000 soldater har skickats till delstaten Guerrero.

Den kraftigaste som uppmätts

Otis växte i intensitet under hela tisdagen.

Orkanens styrka är unik för området.

Det framhåller Phil Klotzbach, orkanforskare vid Colorado State University.

– Den har snabbt växt till den mest intensiva orkanen som någonsin uppmätts i östra delen av Stilla havet, säger han till CNN.

Fakta orkaner

- En orkan är en jättelik storm över land eller hav med en vindhastighet på minst 33 m/s, eller 118 km/h.

- Orkaner, framför allt i form av tropiska cykloner, tillhör de allra farligaste naturkatastroferna för människor.

- Orkanens diameter kan vara mellan 300 och 1 000 kilometer, och en orkan kan nå upp till 10–15 kilometers höjd.

Källa: Röda Korset

Arkivfoto: C. Slupski

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen