Massiv israelisk attack – motsvarar en jordbävning

2024 12 16

Israel har genomfört massiva attacker mot militära mål på den syriska kusten.

Bombningarna är de kraftigaste som drabbat Syrien sedan 2012.

Enligt den israeliska militären IDF har stridsflyg attackerat vapenlager, luftvärnssystem och ammunitionsdepåer.

Filmer på sociala medier visar flera stora explosioner och massiva bränder.

– Det är de tyngsta attackerna i området på över ett decennium, säger en syrisk krigskorrespondent enligt Times of Israel.

Se video på Israels attack genom att klicka på en länk längst ner i texten

Motsvarar en jordbävning

Den Londonbaserade människorättsorganisationen Syrian Observatory for Human Rights (Sohr) har kommenterat Israels attacker.

Enligt organisationen uppmättes skakningar på 3,0 på Richterskalan efter bombkampanjen. Siffran motsvarar en liten jordbävning.

Flera attacker

Israel har stärkt sin militära närvaro i Syrien efter att islamistiska rebellstyrkor störtat diktatorn Bashar al-Assad.

Israeliska sturkor har slagit ut stora delar av Syriens militära komplex, bland annat hela syriska flottan. Enligt landets försvarsminister Israel Katz syftar attackerna till att ”eliminera strategiska hot mot Israel”.

IDF har även etablerat en buffertzon mellan Syrien och Golanhöjdena, som ockuperas av Israel.

Maktskiftet

Läget i Syrien är spänt.

Det är fortfarande oklart hur landet kommer styras efter regimens fall.

Den salafitiska och islamistiska rebellgruppen Hay'at Tahrir al-Sham (HTS) är den största rebellgruppen och väntas bilda en ny regering.

HTS, som tidigare var en del av al-Qaida, hävdar att man reformerats. Gruppen har bland annat tagit avstånd från global jihadism och börjat tolerera minoriteter.

HTS är dock fortfarande terrorklassade av EU och USA.

Många experter och bedömare befarar att gruppen kommer utropa en hårdför islamistisk diktatur.

SE VIDEON PÅ ISRAELS ATTACK GENOM ATT KLICKA HÄR

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen