Massiv insats vid havet – helikopter på plats

2023 06 27

En stor räddningsinsats pågår vid Pålsjöbaden i Helsingborgs hamn.

Ambulans och räddningstjänst larmades till platsen på tisdagsmorgonen.

Tillsammans söker man efter en person i havet, rapporterar SVT Nyheter.

– Vi har fem enheter från räddningstjänsten och en ambulans på platsen som just nu söker efter en person, säger Martin Olofsson på SOS Alarm, till tv-kanalen.

Misstänkt drunkning

Omständigheterna kring händelsen är oklara.

I nuläget hanteras ärendet som en ”misstänkt drunkning”.

Men än så länge är det för tidigt att fastslå att det rör sig om en person som har drunknat, rapporterar SVT.

Sökandet fortsätter

Vid 09.30-tiden fortsätter sökandet.

Räddningstjänsten har även fått förstärkning från luften.

En helikopter deltar i sökinsatsen.

– Där är nu en helikopter med ytbärgare som hjälper till i sökandet men ingen är hittad ännu, säger Patrik Svensson på SOS Alarm till SVT Nyheter.

Avbrutit insatsen

Senare på tisdagen meddelar polisen att sökinsatsen har avbrutits.

Ingen person har hittats.

Polisen kommer dock att stanna kvar på platsen, uppger SVT.

Risken ökar med värmen

Sommaren 2023 ser ut att bli riktigt varm, enligt preliminära väderprognoser.

I takt med att temperaturen stiger ökar även risken för drunkningsolyckor.

Svenska Livräddningssällskapets statistik indikerar att risken för drunkningsolyckor är betydligt större under somrar med hög värme.

Sommaren 2018, då det rådde rekordvärme i Sverige, omkom 135 personer i drunkningsolyckor.

Under somrarna 2020 och 2021, som var betydligt svalare, omkom 97 respektive 77 personer.

Testa simkunnigheten och lägg ner mobilen

Louise Brädde på Svenska Livräddningssällskapet är inte förvånad över att drunkningsolyckorna ökar då värmen stiger.

Hon uppmanar samtliga badbesökare att årligen testa simkunnigheten. Dessutom skickar hon en tydlig uppmaning till upptagna strandgäster.

– Lägg bort mobilen. Vi ser en ökning av att man sitter med sina mobiler på stranden istället för att vara med dem man är och badar med, säger hon till SVT.

Foto: Niklas Jonasson

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen