Massiv insats av Postnord – slagit till mot 1 200 personer

2024 02 02

Med stöd av en ny lag har aktörerna kontrollerat massvis av misstänkta postförsändelser.

Åtta av tio försändelser innehöll illegala substanser.

Insatsen blev mycket lyckad.

Totalt gjordes 1 358 beslag av narkotika som amfetamin, marijuana, LSD och kokain, narkotikaklassade läkemedel som Tramadol samt olika typer av dopingpreparat.

– Vi hade en genomsnittlig träffsäkerhet på 80 procent när man valde ut misstänkta försändelser ur postflödet. Det här har på många sätt varit en okontrollerad väg att distribuera illegala preparat, fram till nu.

Det säger Max Olsson som är lokalpolisområdeschef i Göteborg city.

Brev till mottagaren

I samband med insatsen i Göteborg har polisen skickat ett brev till mottagarna av de illegala försändelserna. I brevet klargörs det att personerna misstänks för brott.

Mottagarna till försändelserna är bosatta över hela Sverige. Det handlar om över 1 000 personer.

–  Vi har identifierat cirka 1 200 personer och samtliga av dem är nu misstänkta för brott mot narkotikastrafflagen. Många av dem är tidigare ostraffade, säger Johan Ekström vid spaningssektionen i Storgöteborg.

”Vi har bara börjat”

Enligt polisen är det brottsförebyggande perspektivet ett av huvudsyftena med att granska postflödet.

– Vi ser det hela som en förebyggande insats att informera om att vi arbetar på det här viset. Det ska inte vara en okontrollerad väg för illegala försändelser. Även de brev och paket som inte visade sig innehålla något olagligt vid kontrollen fick ett medskickat brev om varför polisen har öppnat försändelsen, säger polisområdeschef Max Olsson.

Nu planerar polisen och Postnord nya insatser.

– Vi har bara börjat vårt arbete med försvåra för säljare och köpare att använda postgången för narkotikadistribution. Upptäcktsrisken framåt kommer att öka markant. Vi planerar redan för nya insatser och vårt samarbete i vardagen har redan blivit mycket bättre, berättar Max Olsson.

Foto: Postnord 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen