Massiv attack – långt in i Ryssland

2025 01 08

Ukraina har slagit till djupt in på ryskt territorium.

Under natten mellan tisdag och onsdag avfyrades flera drönare mot Saratov-regionen i sydvästra Ryssland.

I staden Engels, cirka 600 kilometer från fronten, har en storbrand brutit ut.

I filmklipp från sociala medier syns det hur eldflammor slår upp mot himlen från en anläggning. Samtidigt sprider sig ett enormt rökmoln över staden.

Enligt Oleksandr Kamysjin, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, är det en stor oljeanläggning som attackerats.

– Ännu en rysk oljedepå, som försörjt ryska stridsflygplan, har drabbats av vår långdistanskapacitet, skriver han i ett inlägg på X.

Kopplas till stor flygbas

I Saratov-regionen finns också en stor flygbas för strategiska bombplan som ingår i Rysslands kärnvapenstyrkor.

Ukraina har attackerat basen med drönare tidigare, men det finns inga uppgifter om att flygbasen varit måltavla för nattens attack. 

Drönarattacken kopplas dock till den stora flygbasen. 

Oljeanläggningen som attackerats uppges förse stationerade bombplan med bränsle. Den ukrainska attacken kan således försvåra för framtida operationer från flygbasen. 

Moskva kommenterar

Ryssland bekräftar nattens drönarattack.

Enligt den regionala guvernören Roman Busargi har två städer attackerats.

– Städerna Saratov och Engels, på motsatta sidor av floden Volga, hade utsatts för en massiv drönarattack, säger han i ett uttalande.

Vidare bekräftar guvernören att en brand har brutit ut.

– Det har utbrutit en brand på ett industriområde. Vi har tillräckligt med styrkor och resurser för att lokalisera och bekämpa branden.

Det finns inga uppgifter om dödsoffer.

I december 2022 dödades tre personer i samband med en ukrainsk drönarattack mot flygbasen i Saratov.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


16 juni 2026

Orange varning – knivskarp uppmaning till svenska hushåll

2026 06 17

Stora delar av Sverige står inför ett allvarligt läge till sommaren.

Under våren har det larmats om grundvattennivåer under det normala eller mycket under det normala i nästan hela landet.

Nu börjar det på allvar bli kritiskt, rapporterar SR.

Så pass illa att Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, NSVA, inför ett helt nytt orange varningsläge som omfattar omkring 270 000 invånare i södra Sverige. 

Det är sista steget innan den skarpaste åtgärden – bevattningsförbud.

– Får vi en varm sommar på oss nu finns det risk att vi får vidta tuffare åtgärder än vi har idag, säger Pär Gustavsson, avdelningschef på NSVA, till radion.

Miljoner uppmanas spara vatten   

Det är inte bara Skåne som är pressat. Så sent som förra veckan gick SMHI ut med en formell varning om risk för vattenbrist i större delen av Götaland efter en vår som avslutades med mindre nederbörd än normalt.

Hushåll uppmanas att både spara vatten och förbereda så att man har vatten hemma. Göteborgsregionen är ett av områdena där folk rekommenderas frysa in vatten om det blir skarpt läge.

– Både i sydligaste och nordligaste Sverige har det varit mycket mindre nederbörd än normalt under förra året och nu under våren. Det tar tid innan det återhämtar sig, så även om det har kommit en del regn nu i maj krävs en längre period innan grundvattnet är på normal nivå, säger Fanny Jeppsson Stahl, hydrolog på SMHI, till GP.

LÄS MER: Nya regler införs på flyg – gratis för alla passagerare  

Förbud nära   

Det är just vattenbristen som fått NSVA att utfärda orange varning i Skåne. Tidigare har oron framför allt bestått i att kapaciteten i ledningar och anläggningar inte skulle räcka till.  

Lyder nu inte hushållen de skarpa uppmaningarna är ett bevattningsförbud alltså bara ett steg bort.

– Det beror på hur vädret ser ut. Får vi en sommar som blir väldigt varm och solig och vi ser att vattenförbrukningen börjar öka, så finns en stor risk att vi behöver införa tuffare restriktioner, säger Pär Gustavsson.  

LÄS MER: Nio av tio säger nej till att slopa omstritt avdrag

Foto:  SGU resp Ybernardi

Text: Redaktionen


Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen