På onsdagskvällen kommer besvärande uppgifter från polisen.

Det är i Kiruna som polisen under kvällen har arbetat med ett märkligt ärende.

Flera slaktade renar har hittats i staden, ungefär två mil från riksgränsen.

Polisen förklarar

Polisen förklarar situationen.

– Oklart när renarna slaktats och vem som gjort detta. Resterna hittades i dag, mellan Björkliden och Kopparåsen.

– Polis har varit på platsen under kvällen. Där fanns nio renhuvuden, kropparna var borta. Platsen har dokumenterats och anmälan gällande stöld kommer att upprättas.

Vill ha hjälp

Det råder stora oklarheter kring exakt vad det är som har hänt och varför.

Polisen ber nu allmänheten om hjälp med ärendet och ber den som kan ha relevant information om saken att dela det med polisen.

– Polisen önskar att personer som gjort eventuella iakttagelser av händelsen, eller vet mer om stölden, hör av sig till polisens kontaktcenter på telefonnummer 11414 alternativt lämna tips via polisen.se, fortsätter polisen.

4 600 ägare

I Sverige finns ungefär 4 600 renägare.

– Renskötselrätten tillkommer det samiska folket. Enligt rennäringslagen kan den rätten bara utövas av en same som är medlem i en sameby, förklarar Sametinget.

– En sameby är en ekonomisk och administrativ sammanslutning med egen styrelse som för medlemmarnas gemensamma bästa ska leda renskötseln på ett visst geografiskt område.

Stora arealer

Renarna rör sig över stora områden, någonting de är beroende av.

– Antalet renar i Sverige varierar mellan 225 000 och 280 000 i vinterhjord. Rennäringen är beroende av stora betesarealer eftersom renarna rör sig efter årstidsväxlingarna, framhåller Sametinget vidare.

– För vandringarna mellan olika betesmarker utnyttjar renen bestämda vandringsleder. Renskötseln av idag är främst inriktad på köttproduktion. 

– Tämjda renar används idag inom turismen eller för "renrace". Renskötseln spelar fortfarande stor roll i den samiska kulturen. 

Foto: A. Kubiak

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen