JUST NU: Marit Paulsen har avlidit

2022 07 26

Den folkkära profilen, författaren och folkpartilegendaren Marit Paulsen har avlidit.

Det meddelar hennes familj i ett uttalande till Expressen.

Hon blev 82 år gammal.

– Vi är i vår sorg ändå tacksamma och stolta för de många insatser som vår livskamrat, mamma, farmor, mormor, gammelmormor och gammelfarmor Marit gjort, skriver familjen till tidningen.

Prisbelönad författare och politiker

Marit Paulsen var en svensk författare och politiker.

Hon föddes i Oslo 1939 och utbildade sig vid Brunnsviks folkhögskola.

Under sin yrkeskarriär arbetade hon bland annat som industriarbetare, kolumnist och egenföretagare, men är främst ihågkommen för sina insatser som författare och politiker.

År 1992 tilldelades hon Tage Danielsson-priset och 1995 utnämndes hon till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola.

– Marit Paulsen har varit en värdefull samarbetspartner och inspirationskälla för forskare med tvärvetenskaplig inriktning vid Chalmers och Götebrogs universitet. Hon har, i sina böcker såväl som i sina framträdanden, visat prov på några av de egenskaper som anses särskilt angelägna för högskolevärlden, nämligen förmåga till kritiskt tänkande och oräddhet i sökandet efter sanningen, skriver Chalmers i ett uttalande.

FAKTA: En lång politisk karriär

  • Marit Paulsen lämnade Socialdemokraterna för Folkpartiet liberalerna 1998.
  • Fram till 2007 var hon Folkpartiets andre vice ordförande och talesperson i äldrefrågor.
  • Hon var ledamot av Europaparlamentet 1999–2004.
  • 2009 blev hon partiets förstanamn i Europaparlamentsvalet, då hon fick 51,5 procent av rösterna.
  • Källa: Talarforum

L-ledaren sörjer dödsbudet

Liberalernas partiledare Johan Pehrson sörjer Marit Paulsens bortgång.

– Enormt saknad  ❤  Är tagen av dödsbudet. En stor liberal samhällsgärning är över. Tack Marit! Alla tankar till familjen, framhåller Johan Perhson (L) på Twitter.

Rätt tant för jobbet

Marit Paulsen blev särskilt omtyckt för sin ärliga och rättframma stil och drog sig inte för att säga vad hon tyckte i media. Hon kallade sig själv för tant vilket även var den titel som Folkpartiet använde på valaffischerna.

Foto: Folkpartiet

Text: Redaktionen

JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen