Mardrömssiffror för Ryssland – ökar drastiskt

2024 09 14

Nya siffror om Rysslands förluster har offentliggjorts på lördagen.

Ryssland har under mer än två och ett halvt års tid försökt ta över Ukrainas territorium.

Landet har skickat hundratusentals soldater för att ockupera regioner i de östra och södra delarna av Ukraina, och slåss nu även på hemmaplan i samband med Ukrainas invasion av Kursk.

På lördagen har nya siffror släppts som visar hur många soldater Ryssland har förlorat i kriget.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Mardrömssiffror

Sedan den fullskaliga invasionen påbörjades den 24 februari 2022 har Ryssland förlorat totalt 632 630 soldater.

Detta enligt generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor.

Siffran ökar drastiskt då Ryssland fortsätter att förlora över 1 000 soldater varje dag.

Enligt rapporten har Ryssland också förlorat 328 helikoptrar, 369 flygplan och tiotusentals artillerisystem, fordon och fartyg.

Fanns planer

Samtidigt fortsätter Ryssland att skicka fler trupper för att slåss i Ukraina.

Vissa av styrkorna skickas även till Kursk-regionen i Ryssland, där Putin och andra ledare nyligen inlett en motoffensiv.

Det ukrainska intrånget i Kursk Oblast har enligt uppgift förstört planerade ryska offensiva operationer längs det internationella gränsområdet som sannolikt syftade till att utöka området för aktiva stridsoperationer över en bredare front i nordöstra Ukraina.

Zelenskyj förklarar

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj innebar Ukrainas invasion av Kursk att Ryssland fick sätta planerna på paus.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav den 13 september att den ukrainska operationen i Kursk Oblast stoppade ryska planer på att skapa flera buffertzoner längs den ukrainska gränsen ”från öst till norr”, inklusive i Sumy Oblast, förklarar ISW.

Sumy och Kharkiv

Det fanns alltså ryska planer på att etablera och utvidga en buffertzon nära gränsen.

– Zelenskyj uppgav att de ryska styrkorna ville inleda större offensiver för att inta regionala centra, och syftade sannolikt på de regionala huvudstäderna Sumy och Kharkiv. Städerna Sumy och Kharkiv ligger ungefär 25 respektive 30 kilometer från den internationella gränsen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras.

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen