Mardrömsprognos bekräftad – värsta läget på 30 år

2024 01 02

Detta efter att nationens BNP sjunkit med 0,3 procent under tredje kvartalet – en minskning två kvartal i rad.

I samma veva slog kreditupplysningsföretaget UC larm om den svenska ekonomin.

– Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhöll företaget den 1 december 2023.

Är ett faktum

Nu går UC ut med ett nytt besked. Katastrofprognosen är nu inte bara ett förväntat scenario – den är ett faktum.

Under 2023 har antalet konkurser ökat med 29 procent jämfört med 22.

– När året går mot sitt slut kan vi konstatera att konkurserna i Sverige har legat på historiskt höga nivåer under 2023. Faktum är att antalet konkurser inte varit så många sedan finanskrisen på 90 talet, säger Gabriella Göransson, vd på UC, i ett pressmeddelande.

Fortsatte i december

I december fortsatte konkurserna att öka inom åtta av de tio branscher som UC kartlägger.

Värst är läget i byggindustrin. Här ökade konkurserna med hela 43 procent.

Sett över hela året var det serviceföretag och personliga tjänster, till exempel frisörer, som var värst drabbade.

– Den svagt optimistiska trenden som vi såg under hösten där konkurserna tycktes stabiliseras har nu vänt och konkurserna har åter tagit fart, säger Gabriella Göransson.

– Det är troligt att både återbetalning av skatteanstånden från pandemin och den ökande arbetslösheten ligger bakom, men också det faktum att vi nu har krig i både Ukraina och Mellanöstern. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som kan få långsiktiga effekter både på statskassan, företagen och hushållen. 

Varningen: "Toppen av isberget"

Visserligen sticker inte utvecklingen i Sverige ut nämnvärt jämfört med våra grannländer.

Men marknaden är osäker och trots att inflationen avtagit förväntar sig UC att konkurserna enbart kommer att öka.

– Vi står inför ett skede där också företag som hittills ”hållit ut” och varit motståndskraftiga inte längre klarar av att upprätthålla en stabil omsättning och likviditet, säger Gabriella Göransson.

– Det här kommer dessvärre att leda till att vi ser en ökad konkursvåg även i vinter. I värsta fall är det vi ser nu bara toppen på ett isberg.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen