26 maj 2026

Mardrömsprognos bekräftad – värsta läget på 30 år

2024 01 02

I början av december konstaterades det att Sverige gått in i en recession.

Detta efter att nationens BNP sjunkit med 0,3 procent under tredje kvartalet – en minskning två kvartal i rad.

I samma veva slog kreditupplysningsföretaget UC larm om den svenska ekonomin.

– Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhöll företaget den 1 december 2023.

Är ett faktum

Nu går UC ut med ett nytt besked. Katastrofprognosen är nu inte bara ett förväntat scenario – den är ett faktum.

Under 2023 har antalet konkurser ökat med 29 procent jämfört med 22.

– När året går mot sitt slut kan vi konstatera att konkurserna i Sverige har legat på historiskt höga nivåer under 2023. Faktum är att antalet konkurser inte varit så många sedan finanskrisen på 90 talet, säger Gabriella Göransson, vd på UC, i ett pressmeddelande.

Fortsatte i december

I december fortsatte konkurserna att öka inom åtta av de tio branscher som UC kartlägger.

Värst är läget i byggindustrin. Här ökade konkurserna med hela 43 procent.

Sett över hela året var det serviceföretag och personliga tjänster, till exempel frisörer, som var värst drabbade.

– Den svagt optimistiska trenden som vi såg under hösten där konkurserna tycktes stabiliseras har nu vänt och konkurserna har åter tagit fart, säger Gabriella Göransson.

– Det är troligt att både återbetalning av skatteanstånden från pandemin och den ökande arbetslösheten ligger bakom, men också det faktum att vi nu har krig i både Ukraina och Mellanöstern. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som kan få långsiktiga effekter både på statskassan, företagen och hushållen. 

Varningen: "Toppen av isberget"

Visserligen sticker inte utvecklingen i Sverige ut nämnvärt jämfört med våra grannländer.

Men marknaden är osäker och trots att inflationen avtagit förväntar sig UC att konkurserna enbart kommer att öka.

– Vi står inför ett skede där också företag som hittills ”hållit ut” och varit motståndskraftiga inte längre klarar av att upprätthålla en stabil omsättning och likviditet, säger Gabriella Göransson.

– Det här kommer dessvärre att leda till att vi ser en ökad konkursvåg även i vinter. I värsta fall är det vi ser nu bara toppen på ett isberg.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen