Mardrömsprognos bekräftad – värsta läget på 30 år

2024 01 02

Detta efter att nationens BNP sjunkit med 0,3 procent under tredje kvartalet – en minskning två kvartal i rad.

I samma veva slog kreditupplysningsföretaget UC larm om den svenska ekonomin.

– Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhöll företaget den 1 december 2023.

Är ett faktum

Nu går UC ut med ett nytt besked. Katastrofprognosen är nu inte bara ett förväntat scenario – den är ett faktum.

Under 2023 har antalet konkurser ökat med 29 procent jämfört med 22.

– När året går mot sitt slut kan vi konstatera att konkurserna i Sverige har legat på historiskt höga nivåer under 2023. Faktum är att antalet konkurser inte varit så många sedan finanskrisen på 90 talet, säger Gabriella Göransson, vd på UC, i ett pressmeddelande.

Fortsatte i december

I december fortsatte konkurserna att öka inom åtta av de tio branscher som UC kartlägger.

Värst är läget i byggindustrin. Här ökade konkurserna med hela 43 procent.

Sett över hela året var det serviceföretag och personliga tjänster, till exempel frisörer, som var värst drabbade.

– Den svagt optimistiska trenden som vi såg under hösten där konkurserna tycktes stabiliseras har nu vänt och konkurserna har åter tagit fart, säger Gabriella Göransson.

– Det är troligt att både återbetalning av skatteanstånden från pandemin och den ökande arbetslösheten ligger bakom, men också det faktum att vi nu har krig i både Ukraina och Mellanöstern. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som kan få långsiktiga effekter både på statskassan, företagen och hushållen. 

Varningen: "Toppen av isberget"

Visserligen sticker inte utvecklingen i Sverige ut nämnvärt jämfört med våra grannländer.

Men marknaden är osäker och trots att inflationen avtagit förväntar sig UC att konkurserna enbart kommer att öka.

– Vi står inför ett skede där också företag som hittills ”hållit ut” och varit motståndskraftiga inte längre klarar av att upprätthålla en stabil omsättning och likviditet, säger Gabriella Göransson.

– Det här kommer dessvärre att leda till att vi ser en ökad konkursvåg även i vinter. I värsta fall är det vi ser nu bara toppen på ett isberg.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen