Mardrömsprognos bekräftad – värsta läget på 30 år

2024 01 02

Detta efter att nationens BNP sjunkit med 0,3 procent under tredje kvartalet – en minskning två kvartal i rad.

I samma veva slog kreditupplysningsföretaget UC larm om den svenska ekonomin.

– Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhöll företaget den 1 december 2023.

Är ett faktum

Nu går UC ut med ett nytt besked. Katastrofprognosen är nu inte bara ett förväntat scenario – den är ett faktum.

Under 2023 har antalet konkurser ökat med 29 procent jämfört med 22.

– När året går mot sitt slut kan vi konstatera att konkurserna i Sverige har legat på historiskt höga nivåer under 2023. Faktum är att antalet konkurser inte varit så många sedan finanskrisen på 90 talet, säger Gabriella Göransson, vd på UC, i ett pressmeddelande.

Fortsatte i december

I december fortsatte konkurserna att öka inom åtta av de tio branscher som UC kartlägger.

Värst är läget i byggindustrin. Här ökade konkurserna med hela 43 procent.

Sett över hela året var det serviceföretag och personliga tjänster, till exempel frisörer, som var värst drabbade.

– Den svagt optimistiska trenden som vi såg under hösten där konkurserna tycktes stabiliseras har nu vänt och konkurserna har åter tagit fart, säger Gabriella Göransson.

– Det är troligt att både återbetalning av skatteanstånden från pandemin och den ökande arbetslösheten ligger bakom, men också det faktum att vi nu har krig i både Ukraina och Mellanöstern. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som kan få långsiktiga effekter både på statskassan, företagen och hushållen. 

Varningen: "Toppen av isberget"

Visserligen sticker inte utvecklingen i Sverige ut nämnvärt jämfört med våra grannländer.

Men marknaden är osäker och trots att inflationen avtagit förväntar sig UC att konkurserna enbart kommer att öka.

– Vi står inför ett skede där också företag som hittills ”hållit ut” och varit motståndskraftiga inte längre klarar av att upprätthålla en stabil omsättning och likviditet, säger Gabriella Göransson.

– Det här kommer dessvärre att leda till att vi ser en ökad konkursvåg även i vinter. I värsta fall är det vi ser nu bara toppen på ett isberg.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen