Mardrömsbesked för Viaplay

2024 05 11

Viaplay är ett bolag som har haft det tufft på senare tid, och kämpar för att komma tillbaka.

Ett problem som bolaget velat bekämpa är kontodelning.

Alltså att människor delar konto med varandra för att spara pengar.

Men nu kommer ett besked som innebär en riktig kalldusch – både för Viaplay och för andra strömningstjänster:

Kampen mot kontodelning går inget vidare.

”Är inte rättvist”

Hela tre miljoner lösenord delas av strömningstjänsternas kunder i Norden, rapporterar DI.

Siffran kommer från en undersökning som Mediavision har genomfört.

Vad gäller Viaplay så har de själva uppgett att 30 procent av deras kunder delar med sig av lösenord utanför hemmet.

– Det är inte rättvist, faktiskt. Det är som att du skulle gå på bio, köpa en biljett och på vägen ut ge den till någon annan som kan gå in och se samma film, har Viaplays VD Jørgen Madsen Lindemann tidigare sagt till tidningen.

Stora ansträngningar

Viaplay har därför under det senaste året gjort stora ansträngningar för att stoppa den här typen av kontodelning.

Även många andra strömningstjänster brottas med samma problem.

Men trots satsningen så har kontodelningen bara minskat med 10 procent sedan i fjol, enligt Mediavision.

– Vi kan förvänta oss ytterligare ansträngningar från branschen för att bekämpa lösenordsdelning, menar Fredrik Liljeqvist, analytiker på Mediavision.

Initiativ till sommaren

Viaplay har genomfört flera åtgärder för att förhindra att konton delas, vilket SVT tidigare har rapporterat om.

Man har bland annat begränsat strömningar vid direktsändningar.

Till sommaren väntas ”mer omfattande initiativ” för att förhindra kontodelning.

– Med syfte att få fler att betala för det innehåll man ser, förklarar bolagets VD, enligt kanalen.

Frågan är emellertid om ansträngningarna får önskad effekt, eller snarare leder till att kunder byter till billigare paket.

Foto: Viaplay Group

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen