Mardrömsbesked för ukrainska folket – Zelenskyj bekräftar

2024 09 26

Det ser ut att bli en tuff vinter för Ukraina.

Striderna fortsätter att rasa på flera håll i Ukraina.

Ryska drönar-och missilattacker har orsakat stor förödelse i landet under de senaste åren.

Nu ser det ut att bli en mycket tuff vinter för det ukrainska folket.

“Har förstört allt”

En av de mest angelägna frågorna har handlat om Ukrainas energikapacitet.

På onsdagskvällen har president Volodymyr Zelenskyj bekräftat ett mardrömsbesked för folket i Ukraina.

Genom intensiva anfall mot 20 ukrainska regioner har Ryssland förstört alla värmekraftverk och nästan alla vattenkraftverk.

Det motsvarar ungefär 80 procent av Ukrainas energisystem, uppger SVT.

“Så han förbereder”

Volodymyr Zelenskyj uttalar sig om saken.

– Detta är hur Putin förbereder inför vintern – genom att hoppas plåga miljoner ukrainare, säger han.

Stort fokus

Rysslands styrkor har under årets gång fokuserat på att slå ut Ukrainas energisystem.

FN förklarar förstörelsen i en ny rapport.

– Sedan mars 2024 har ryska attacker drabbat anläggningar i 20 av de 24 regioner som står under ukrainsk kontroll, inklusive huvudstaden Kyiv, framhåller FN.

– Bland dessa fanns 36 registrerade attacker mot kraftverk i nio regioner och minst 101 bekräftade attacker mot eldistributions- och överföringsanläggningar i 17 regioner.

Stora risker

FN:s rapport visar även att miljontals ukrainare riskerar att dricka kontaminerat vatten på grund av attackerna mot infrastruktur.

– Rapporten citerar vidare uppskattningar om att de senaste attackerna mot energiinfrastruktur har utsatt över 10 procent av befolkningen - 3,7 miljoner människor - för risken att få i sig förorenat dricksvatten. 

“Riskerna ökar för spädbarn och småbarn, äldre personer, personer med nedsatt immunförsvar och personer med olika typer av sjukdomar”, heter det i rapporten.

Ryssland fortsätter att bedriva intensiv krigföring trots betydande förluster och ser inte ut att ha några funderingar på att upphöra.

Under onsdagskvällen har Vladimir Putin dessutom lagt ett nytt förslag om ändrad kärnvapendoktrin, någonting som beskrivs som en manöver för att avskräcka väst från att hjälpa Ukraina slå till på rysk mark.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen