Mardrömsbesked för Putin – ska ge Trump stor fördel

2025 01 11

USA riktar en kraftfull åtgärd mot Putin – som ska ge Donald Trump en stark start.

Många hoppas på att kriget i Ukraina ska ta slut under 2025.

USA:s tillträdande president Donald Trump har sagt att han vill få slut på kriget.

Men om en acceptabel fredsuppgörelse ska nås måste Ryssland försvagas, samtidigt som Trump och Zelenskyj måste komma ur en stark position, anser den nuvarande Biden-administrationen.

Därför införs nu de hårdaste sanktionerna hittills mot rysk oljeindustri, rapporterar Reuters.

”Tömma Rysslands krigskassa”

Biden-administrationen har meddelat sitt största sanktionspaket hittills med inriktning mot rysk olja och gas.

Syftet är bland annat att ge Kiev och den tillträdande Trump-administrationen ett bra förhandlingsläge inför en eventuell fredsförhandling, rapporterar nyhetsbyrån.

Sanktioner riktas mot Gazprom Neft och Surgutneftgas.

Även Storbritannien riktar sanktioner mot den ryska energisektorn.

– Att slå mot ryska oljebolag kommer att tömma Rysslands krigskassa – och varje rubel vi tar ur Putins händer hjälper till att rädda ukrainska liv, säger Storbritanniens utrikesminister David Lammy, enligt AFP.

Zelenskyj jublar

Målet med de nya, hårdare sanktionerna mot den ryska energisektorn uppges alltså vara att försvaga Putin ytterligare och ge både Trump och Zelenskyj en stor fördel.

Sanktionerna bör kosta ryssarna miljarder dollar per månad, enligt amerikanska källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är nöjd över beskedet om de nya sanktionerna.

Han menar att sanktionerna innebär ett ”betydande slag” mot Moskva, enligt Reuters.

– Ju mindre intäkter Ryssland tjänar på olja… desto snabbare kommer freden att återupprättas, kommenterar Zelenskyj på X.

Sanktionerna beskrivs som de mest betydelsefulla någonsin mot den ryska energisektorn, som är den överlägset största inkomstkällan för Putin och hans krigsapparat.

De amerikanska sanktionerna riktar sig också mot Rysslands så kallade skuggflotta, som bland annat har uppmärksammats i samband med kabelbrottet i Östersjön.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: Högkostnadsskydd införs – vid det här elpriset

2025 09 08

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att införa ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det meddelar Tidöavtalspartierna på måndagsmorgonen parallellt med ett besked om sänkt elskatt.

– Vi kommer också införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen under perioden från november 2025 och under hela 2026, meddelar bland annat närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i Aftonbladet.

Sänker även skatten

Skyddet kommer att gälla om det genomsnittliga priset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

– Motsvarande stöd ska även utformas för hushåll uppvärmda med gas, framhäver Tidöpartierna på tidningens debattsida.

Samtidigt sänker även regeringen elskatten med nästan tio öre per kilowattimme.

Den förändringen ska gälla från årsskiftet.

– Det innebär en sänkning med 20 procent från den normala skattesatsen och innebär en betydande lättnad för hushåll och företag – exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus, skriver Tidöpartierna.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

"Problematiskt"

Enligt regeringen förekommer fortfarande stora svängningar i elpriset, trots att prislappen generellt minskat den senaste tiden.

– Det här är problematiskt av flera skäl. Dels för att hårt arbetande människor har svårt att förutse sina elkostnader och pressas hårt ekonomiskt av höga elpriser, dels för att det hindrar elintensiva företag och industrier från att etablera sig i södra Sverige, skriver Busch tillsammans med sina Tidöpartikollegor.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen