JUST NU: Mannen som ville mörda Annie Lööf har fått sin dom

2022 12 06

Theodor Engström döms till rättspsykiatrisk vård.

Det står utom rimligt tvivel att Theodor Engström gjort sig skyldig till mordet på Ing-Marie Wieselgren i Visby under Almedalsveckan under somras.

Så lyder domen från Gotlands tingsrätt som kom strax före lunch på tisdagen.

33-åringen döms även för förberedelse till terroristbrott mot Centerpartiets partiledare Annie Lööf.

"Hade kunnat skada landet"

Påföljden för brotten blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. 

– Tingsrätten bedömer att brottet, om det hade genomförts, hade kunnat få allvarliga följder och kunnat skada landet och 33-åringens syfte var också att injaga skräck i befolkningen, säger Per Sundberg, ordförande vid rättegången, i ett pressmeddelande.

Bedöms inte som fullgjort terroristbrott

Per Sundberg tillägger:

– Tingsrätten har bedömt att gärningen mot psykiatrisamordnaren ska bedömas som mord men inte som terroristbrott. Tingsrätten har inte ansett att mordet har skadat eller kunnat skada landet på det sätt som krävs för att det ska bedömas som terroristbrott, säger lagmannen Per Sundberg, som varit ordförande vid rättegången i ett pressmeddelande.

Yrkade på livstid

Åklagaren hade yrkat på livstids fängelse för Engström. Försvaret ville istället se att den åtalade fick rättspsykiatrisk vård, vilket också blev den linje som tingsrätten gick på.

Den dömda mannen har genomgått undersökningar där bedömningen gjorts att han både vid gärningen samt undersökningen led av en allvarlig psykisk störning, skriver SVT.

"Kryper in under skinnet"

Annie Lööf var en av de tilltänkta måltavlorna för Theodor Engström i Almedalen.

– Det är omtumlande och närmast overkligt att höra om gärningsmannens motiv och förberedelser. Det kryper in under skinnet att ta del av hans vilja, sedan många år, att både skada, döda och attackera såväl några av oss som enskilda personer som den svenska demokratin, vår öppenhet och tillit under pågående Almedalsvecka, framhöll partiledaren på Instagram i samband med att åtal väcktes i november.

Personligt påverkad

C-ledaren tillade:

– Jag kommer nu att gå igenom förundersökningen och förbereda mig mentalt inför rättegångsprocessen de kommande veckorna. Att vara måltavla i en pågående rättsprocess om terrorbrott och förberedelser till mord påverkar såklart familjen och mig personligen på djupet men idag går all omtanke till Ing-Marie Wieselgrens familj i deras stora sorg och saknad.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen