Mängder av reklam stoppas i Sverige

2023 11 20

Det uppger Konsumentombudsmannen (KO) i ett uttalande.

KO har satt stopp för fyra lånebolags reklamfilmer.

Det handlar om följande bolag:

- Zmarta

- Lendo

- Sambla

- Enklare

Enligt KO ger bolagens reklamfilmer för samlingslån intrycket att lånet är ett lätt och nästan lite skojigt sätt att lösa ekonomiska problem.

Sådan reklam är inte tillåten.

– Lagen säger att företagen inte får framställa krediter som ett enkelt sätt att komma till rätta med eventuella ekonomiska problem.

– Konsumentombudsmannen, KO, förbjuder nu därför Lendo, Zmarta, Sambla och Enklare att visa flera av sina reklamfilmer. Skulle företagen bryta mot förbudet framöver riskerar de att dömas att betala ett vite på mellan 1 miljon och 1,5 miljoner kronor vardera, skriver KO.

Pekar ut stor risk

Elin Berner, processråd vid KO, framhåller att lån inte är som vilken vara som helst.

– Många människor riskerar att ta lån som de sedan inte klarar av att betala tillbaka, och därför måste företagen vara neutrala när de informerar om sina krediter, säger hon och påpekar att konsumentkreditlagen säger att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av krediter. 

–  I förarbetena till lagen står det också att marknadsföringen inte får framställas på ett sätt som kan missleda kunden i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av krediten. Marknadsföringen får inte heller framställa krediten som en bekymmersfri lösning på kundens eventuella problem eller locka kunden till att fatta ett oöverlagt beslut om att binda sig för krediten. Reklamen ska i princip vara neutral; kunden ska själv avgöra i vilken mån krediten är förmånlig eller inte för honom eller henne.

Fastslår: Totalkostnaden kan öka

Låneförmedlarna Lendo, Zmarta, Sambla och Enklare erbjuder konsumenter en möjlighet att slå ihop flera smålån till ett stort lån.

KO konstaterar att konsumenternas månadskostnad kan komma att minska, men pekar på att totalkostnaden trots det kan öka, eftersom återbetalningstiden ofta blir längre.

Därför anser KO att reklamen kan vilseleda konsumenten om de ekonomiska konsekvenserna av krediten.

Företagen kan  överklaga beslutet.

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen