Många svenskar kan förlora jobbet – på grund av Trump

2024 10 23

En seger för Donald Trump i presidentvalet skulle innebära stora förändringar för amerikansk ekonomi.

Trump vill bland annat kraftigt höja tullarna som utländska företag måste betala när de exporterar varor till USA.

Republikanen har öppnat för importtullar på 60 procent för varor från Kina och 10 till 20 procent för varor från övriga världen, inklusive Sverige.

Många kan bli av med jobbet

Trumps tullar kan få förödande effekter för svenskt näringsliv, enligt Business Swedens chefsekonom Lena Sellgren.

Hon konstaterar att svenska företag inte längre kommer kunna konkurrera med amerikanska motsvarigheter.

Chefsekonomen räknar med att många jobb kommer försvinna om Trump vinner valet.

– Om svenska företag inte längre kan sälja lika mycket varor till USA så är det såklart negativt för svensk ekonomi. I förlängningen kan många svenskar förlora sina jobb, säger hon till SvD.

Vidare varnar Sellgren för att tullarna kan leda till högre inflation i Sverige. Riksbanken kan tvingas hålla styrräntan på en högre nivå än önskat.

– Den här protektionismen som tullarna innebär kan trycka upp priser och inflation och därmed påverka centralbankernas möjligheter att sänka räntan som såväl behövs just nu för att stötta världsekonomin, säger Lena Sellgren till tidningen.

”Uppenbar risk”

Sverige har djupa ekonomiska förbindelser med USA.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att uppemot 10 procent av Sveriges totala varuexport går till landet. Siffran innebär att Sverige exporterar varor för cirka 185 miljarder kronor till USA varje år.

– USA är en av Sveriges viktigaste handelspartner och exporten dit skapar jobb, bidrar till vår tillväxt och lägger grunden för vår gemensamma välfärd, berättar Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg delar uppfattningen om att en seger för Donald Trump vore det sämsta för Sverige, utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

– Donald Trump är tydligt protektionistisk. Det kanske mest oroande förslaget är att införa importtullar om 10 procent på alla importerade varor och ännu högre på import från Kina. Om förslaget skulle bli verklighet skulle Sveriges ekonomi och svenska företag påverkas negativt. Här finns en uppenbar risk att svenska jobb kan försvinna om företagens produktion flyttas till USA.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen