Många svenskar får för lite i lön – på grund av detalj

2024 11 04

Mängder med anställda går i onödan miste om flera tusen kronor i lön.

Det konstaterar Fackförbundet Akavia.

En ny undersökning visar att skillnaden i lön för närliggande titlar för likartade jobb kan vara enorm – uppemot 25 000 kronor i månaden.

Ändå är det väldigt få som förhandlar om sin jobbtitel. Bland akademiker är det blott 1 av 10 som gjort det.

– Merparten av jobbtitlar på arbetsmarknaden är inte skyddade, utan det är arbetsgivaren själv som beslutar vilken titel en viss roll ska ha, säger Caroline Lindeberg, förhandlare och löneexpert på Akavia, i ett uttalande.

– Vi ser att väldigt många anställda har en lägre titel än vad deras faktiska arbetsuppgifter innebär. Det har en stark inverkan på lönenivån.

Stor skillnad mellan "chef" och "ansvarig"

Genomgången visar att exempelvis en kommunikationsstrateg tjänar 9 000 kronor mer i snitt än en kommunikatör. För en enhetschef är lönen i snitt 12 000 kronor mer än för en sektionschef.

Dessutom skiljer sig snittlönen mellan systemutvecklare, programmerare, systemvetare och utvecklare – trots att man ofta har samma arbetsuppgifter och ansvar.

Särskilt stor är även skillnaden mellan “chef” och “ansvarig”. Den som är kommunikationschef kan exempelvis räkna med 19 000 kronor mer än en kommunikationsansvarig.

– Just i fallet ansvarig och chef är det viktigt att komma ihåg att en roll som chef inte behöver innebära att du har personalansvar. I stället handlar det om att du är ytterst ansvarig för ett visst område, säger Caroline Lindeberg.

– Är du till exempel ensam i din roll på en ekonomiavdelning och har titeln ekonomiansvarig samtidigt som du i praktiken har samma arbetsuppgifter som motsvarande roll som ekonomichef i ett annat bolag är det läge att lyfta detta med din chef.

Uppmaningen: Förhandla om din titel

Men det är inte bara lönen som påverkas av din titel.

Vid organisationsförändringar, omplaceringar eller rekryteringsprocesser kan en onödigt “dålig” titel också vara till en nackdel.

– Det är aldrig för sent att börja förhandla om din jobbtitel. Även om byte av titel inte innebär högre lön i din nuvarande roll kan det göra dig mer attraktiv på arbetsmarknaden och göra stor skillnad vid jobbyte.

– Söker du nytt jobb, prata lön sent i processen. På så sätt har du tid att se om titel och arbetsuppgifter stämmer överens och har ett bra läge att diskutera titel i samband med att du också diskuterar ditt löneanspråk, säger Caroline Lindeberg.

Foto: LinkedIn Sales Solutions

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen