Många länder ger besked om att gripa Netanyahu – så gör Sverige

2024 11 23

Sverige och andra länder i Europa har fått frågan om de skulle arrestera Benjamin Netanyahu, efter att ICC meddelat att den israeliske premiärministern är efterlyst.

Den internationella brottsdomstolen ICC meddelade utfärdade på torsdagen en arresteringsorder mot Israels premiärminister, Benjamin Netanyahu, som anklagas för krigsbrott i Gaza.

Även mot försvarsministern Yoav Gallant har domstolen utfärdat en arresteringsorder.

Det är dock inte alla länder som skulle gripa Netanyahu om de fick chansen, rapporterar Politico.

Även Sveriges regering har tillfrågats om hur de ställer sig till att gripa Israels ledare.

Flera länder skulle gripa Netanyahu

Tidningen Politico har kartlagt vilka länder i Europa som troligtvis skulle gripa Netanyahu om han besökte dem.

Enligt tidningen så har Norge, Nederländerna, Irland, Belgien, Spanien, Österrike och Slovenien gett beskedet att de skulle gripa Netanyahu om de fick chansen.

Ungern, som leds av den kontroversielle Viktor Orbán, har emellertid sagt att de absolut inte skulle gripa Israels premiärminister.

Övriga länder har dock gett oklara besked, enligt tidningen.

Luddiga svar har kommit från stora länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien och Tjeckien.

Även Sverige och den svenska regeringen undviker att svara direkt på frågan, rapporterar Expressen.

Sveriges regering ger besked

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gett ett skriftligt svar till Expressen.

– Regeringen och EU värnar om domstolens självständighet och integritet. Regeringen recenserar inte beslutet att utfärda arresteringsorder, svarar utrikesministern, enligt tidningen.

– Men det är viktigt, särskilt i en tid då den regelbaserade världsordningen utmanas alltmer, att stå upp för domstolens viktiga roll, tillägger hon, och understryker att det är svenska rättsvårdande myndigheter som beslutar om att eventuellt anhålla en person om denna befinner sig i Sverige.

SD och V kritiska

Svaret kritiseras av både SD och V, men av olika skäl.

Jimmie Åkesson är kritisk till arresteringsordern och kritiserar utrikesministern för att hon inte ”förmår ta tydligare ställning”, skriver han på X.

Nooshi Dadgostar (V) anser däremot att arresteringsordern är helt rätt och vill att utrikesministern ska ”klargöra” att Sverige kommer att gripa Netenyahu om denne befinner sig på svenskt territorium.

Foto: World Economic Forum

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen