Många länder ger besked om att gripa Netanyahu – så gör Sverige

2024 11 23

Sverige och andra länder i Europa har fått frågan om de skulle arrestera Benjamin Netanyahu, efter att ICC meddelat att den israeliske premiärministern är efterlyst.

Den internationella brottsdomstolen ICC meddelade utfärdade på torsdagen en arresteringsorder mot Israels premiärminister, Benjamin Netanyahu, som anklagas för krigsbrott i Gaza.

Även mot försvarsministern Yoav Gallant har domstolen utfärdat en arresteringsorder.

Det är dock inte alla länder som skulle gripa Netanyahu om de fick chansen, rapporterar Politico.

Även Sveriges regering har tillfrågats om hur de ställer sig till att gripa Israels ledare.

Flera länder skulle gripa Netanyahu

Tidningen Politico har kartlagt vilka länder i Europa som troligtvis skulle gripa Netanyahu om han besökte dem.

Enligt tidningen så har Norge, Nederländerna, Irland, Belgien, Spanien, Österrike och Slovenien gett beskedet att de skulle gripa Netanyahu om de fick chansen.

Ungern, som leds av den kontroversielle Viktor Orbán, har emellertid sagt att de absolut inte skulle gripa Israels premiärminister.

Övriga länder har dock gett oklara besked, enligt tidningen.

Luddiga svar har kommit från stora länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien och Tjeckien.

Även Sverige och den svenska regeringen undviker att svara direkt på frågan, rapporterar Expressen.

Sveriges regering ger besked

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gett ett skriftligt svar till Expressen.

– Regeringen och EU värnar om domstolens självständighet och integritet. Regeringen recenserar inte beslutet att utfärda arresteringsorder, svarar utrikesministern, enligt tidningen.

– Men det är viktigt, särskilt i en tid då den regelbaserade världsordningen utmanas alltmer, att stå upp för domstolens viktiga roll, tillägger hon, och understryker att det är svenska rättsvårdande myndigheter som beslutar om att eventuellt anhålla en person om denna befinner sig i Sverige.

SD och V kritiska

Svaret kritiseras av både SD och V, men av olika skäl.

Jimmie Åkesson är kritisk till arresteringsordern och kritiserar utrikesministern för att hon inte ”förmår ta tydligare ställning”, skriver han på X.

Nooshi Dadgostar (V) anser däremot att arresteringsordern är helt rätt och vill att utrikesministern ska ”klargöra” att Sverige kommer att gripa Netenyahu om denne befinner sig på svenskt territorium.

Foto: World Economic Forum

Text: Redaktionen


4 oktober 2026

Nytt besked från V – inför mötet med C

2026 10 04

V kommer med besked efter att C bjudit in de rödgröna partierna till samtal.

Magdalena Anderssons (S) första sonderingsförsök fallerade, och slutade med att S-ledaren i början av veckan lämnade tillbaka uppdraget till talmannen.

Det föregicks av att V meddelat att man skulle ställa sig bakom M-kandidaten Anderas Norlén i talmansvalet, istället för att stödja S kandidat Johanna Haraldsson.

Andreas Norlén valdes således, och i slutet av veckan gav han åter sonderingsuppdraget till Magdalena Andersson.

V ger besked

Under fredagseftermiddagen gick Elisabeth Thand Ringqvist (C) ut och bjöd in S, V och Mp till samtal, med förhoppningen att diskussionerna ska kunna tas vidare.

Alla tre partierna har tackat ja, men inför mötena kommer nu ett besked från V. Det är inte aktuellt att förhandla sakpolitik förrän regeringsfrågan är löst, meddelar paritets ekonomiska talesperson Ida Gabrielsson (V).

– V kan givetvis ha sakpolitiska seminarium men vi har inga sakpolitiska förhandlingar innan vi har löst vad målet med förhandlingarna är och vilka som ska genomföra det vi kommit överens om, fastslår hon i ett inlägg på X.

– Det tror jag dom flesta som har förhandlat är eniga om att man måste ha klargjort först.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Behöver samtliga

De fyra partierna som varit i opposition under de senaste fyra åren fick tillsammans 176 riksdagsmandat i årets val. Tidöpartierna fick gemensamt 173 mandat.

V står för 30 av de rödgröna mandaten och kräver ministerposter. C står för 25 av dem och vägrar stödja en regering där V sitter med. Med tanke på det jämna läget behöver Magdalena Andersson stöd från båda partierna för att kunna bilda regering.

Samtidigt har högersidan kommit med inviter till C att stödja en regeringsbildning med Ulf Kristersson (M) i spetsen. Från V tycker man att det är hög tid för C att välja sida.

– Märkligt att se hur högerfolk inte verkar vilja att C ska välja? Jag tänker tvärtom, uppger Ida Gabrielsson i inlägget.

– Ingen tjänar på att C aldrig väljer sida. Oavsett om man är höger eller vänster så borde man anse att det är bättre om C nu efter över åtta år äntligen avgör på vilken sida dom står.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet resp Socialdemokraterna resp Agnus Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


2 okt 2026

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen