Många kan nekas körkort – ny regel införs

2026 05 04

Transportstyrelsen har fått nog av så kallad körkortsturism.

Ingenting har stått i vägen för en person med EES-körkort, det vill säga körkort utfärdat i något av EU-länderna samt Norge, Liechtenstein eller Island, att byta ut det mot en svensk variant.

Det enda kravet har varit att man är permanent bosatt i Sverige.

I praktiken innebär det att en sådan person med ett körkort ursprungligen utfärdat i ett land utanför Europa kan åka till ett annat EES-land, som har mer generösa utbytesregler än Sverige, och få sitt körkort utbytt där.

Sedan har det inte funnits några hinder för att få det körkortet konverterat till ett svenskt.

Tills nu.

Från och med 1 maj kan Transportstyrelsen neka utbytet.

– För Transportstyrelsen är det viktigt att säkerställa att personer med svenska körkort har nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter för att köra de fordon man har körkortsbehörighet för, säger Ted Snölilja, kvalificerad utredare på myndigheten, i ett uttalande.

Tusentals personer

Frågan uppmärksammades av Transportstyrelsen redan 2024. Då konstaterades att drygt 3 000 personer hade fått ett svenskt körkort utfärdat året dessförinnan, utan att ha styrkt sina färdigheter med ett förarprov i Europa.

Upptäckten fick myndigheten att lämna in en begäran om lagändring till regeringen.

Och nu är den nya lagen på plats. Tre nya förändringar är på plats för att begränsa möjligheten att kringgå de svenska reglerna (se faktaruta nedan).

– Vi anser att den här regeländringen är viktig för trafiksäkerheten, säger Ted Snölilja.

Han tillägger:

– Det är ett rimligt antagande att antalet körkortsutbyten kommer att minska och att fler personer tvingas ta sitt körkort genom prov hos Trafikverket Förarprov. Vi kommer naturligtvis att följa upp utvecklingen för att säkerställa att regeländringen får avsedd effekt.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Fakta: godkänns i tre fall

De nya reglerna innebär att EES-körkort som ursprungligen tagits i tredje land enbart kommer att godkännas i Sverige i tre fall.

Om körkortet är utfärdat efter ett godkänt förarprov (kunskapsprov samt körprov) i en stat inom EES.
Om körkortet är utfärdat efter utbyte av ett körkort som ursprungligen har utfärdats i Färöarna, Storbritannien och Nordirland, Japan eller Schweiz. (Detta är länder Sverige har bilaterala utbytesavtal med redan i dag.)
Om körkortsinnehavaren haft ett körkort med motsvarande körkortsbehörighet i minst fem år innan han eller hon permanent bosatt sig i Sverige.

Källa: Transportstyrelsen

LÄS OCKSÅ: Dubbelkonkurs i bilbranschen – tusen anställda drabbas

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen