Många husköpare oroliga – ställer specifikt krav

2024 04 02

Många husköpare har börjat oroa sig för en specifik fråga.

Att köpa ny bostad innebär alltid en risk, inte minst när man ska köpa hus.

En av de risker som har börjat oroa husköpare allt mer på senare tid är risken för översvämning.

Det har många fastighetsmäklare börjat lägga märke till.

Det märks till exempel genom att husköpare har börjat ställa nya frågor och krav.

– Jag har aldrig tidigare varit med om att folk har kollat var dagvattenbrunnarna är, säger Robert Brandt, från fastighetsförmedlingsbolaget Erik Olsson, till P4 Gävleborg.

Ha bra dialog

Husköparna vill alltså veta hur stor risken är för översvämning.

De kollar efter och frågar om specifika saker relaterade till den risken, till exempel backventiler i källarna.

– Det gäller ju att ha en bra dialog med säljaren innan, veta exakt hur vattnet gått, hur de har klarat sig, skyfallen -21 och förra året och så vidare, säger Synnöve Jemt, fastighetsmäklare på samma firma som ovan, till radiokanalen.

Tar höjd prismässigt

Husköparna ställer överlag mer specifika frågor idag än tidigare.

De frågar om sådant som avlopp, tak, elsystem och dränering.

Spekulanter har blivit mer tveksamma inför att köpa hus utan dagvattenbrunn, till exempel.

– Ja, i alla fall tar de höjd för det prismässigt, säger Synnöve Jemt.

Påverkar bostadsmarknaden

Tendensen att husköpare oroar sig allt mer för översvämningar har märkts av allt mer på senare år.

Redan 2021 rapporterade SVT att översvämningarna påverkar bostadsmarknaden.

Då skedde det stora översvämningar i Gävleområdet.

– Det är ett antal kunder som drabbats, både de som sålt sina hus och de som väntar på tillträde. Det är vissa hus som ska säljas som tyvärr fått vattenskador och som vi måste skjuta på, sade Jonas Östblom från Svensk Fastighetsförmedling till kanalen.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen 

JUST NU: Nordkoreaner i Ukraina vädjar

2025 11 02

Nordkoreanska krigsfångar i Ukraina kommer nu med en vädjan.

Diktaturen Nordkorea har skickat stridande soldater till Putins krig i Ukraina.

Några av dem har tagits som krigsfångar av den ukrainska militären.

Nu riktar nordkoreanerna en vädjan – till Sydkorea.

Vädjar till Sydkorea

Två nordkoreanska krigsfångar i Ukraina vädjar om att få bo i Sydkorea, rapporterar Kyiv Post.

Vädjan har framförts i samband med att den sydkoreanska människorättsorganisationen Gyeore-eol Nation United har spelat in en dokumentärfilm där nordkoreanerna har intervjuats.

– De vädjade till intervjuaren att lova att hon skulle återvända för att ta med dem till söder, säger Jang Se-yul, chef för organisationen och själv nordkoreansk avhoppare, enligt tidningen.

– Vi visade dem videomeddelanden och brev från nordkoreanska avhoppare för att ge dem hopp, tillägger Jang Se-yul.

Den nordkoreanska regimen har uppmanat sina soldater att hellre ta livet av sig än att låta sig tas som krigsfångar.

LÄS OCKSÅ: Militär hotar Ryssland med omfattande "blackout"

”Skulle vara dödsdom”

Enligt Sydkorea skulle det ”i princip vara en dödsdom” att skicka tillbaka soldaterna till Nordkorea.

De nordkoreanska krigsfångarna har vittnat om att de har sett sina kamrater ta livet av sig med hjälp av granater när de blivit skadade, uppger den sydkoreanska politikern Yu Yong-weon, som har träffat fångarna.

Sydkorea ser alla koreaner som medborgare – även de som kommer från Nordkorea, enligt tidningen. Därför har nordkoreaner möjlighet att hoppa av till syd.

2 000 döda

Nordkoreas diktator Kim Jong-un skickade runt 10 000 soldater till Putins krig under 2024, vilket var ett sätt för regimen att stärka sina band till Ryssland.

Runt 2 000 av de nordkoreanska soldaterna tros ha dött i strid.

Diktatorn Kim Jong-un har träffat anhöriga till dödade soldater och sagt sig känna medlidande.

Men den nordkoreanska regimen tolererar alltså inte soldater som tagits som krigsfångar, vilket är ett av skälen till att nordkoreanska krigsfångar vädjar om att få komma till Sydkorea.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland - flygplatser stängs efter massattack

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk oljetanker står i lågor

2025 11 02

En oljetanker står i brand i en rysk stad.

Ukraina har återigen slagit till mot den ryska oljeindustrin, enligt uppgifter.

En oljetanker står i brand i den ryska hamnstaden Tuapse i Krasnodar Krai.

Flera bränder syns vid oljeterminalen, som uppges drivas av den statliga ryska oljejätten Rosneft.

Står i brand efter drönarattack

Ukrainsk militär uppges ha attackerat oljeterminalen i Tuapse med drönare, rapporterar Kyiv Independent.

I attacken ska man ha träffat en lastpir och en oljetanker som nu står i brand.

Ryska invånare har rapporterat om bränderna till ryska Telegram-kanaler, enligt tidningen, och bilder i sociala medier uppges bland annat visa hur oljetankern står i lågor.

Minst tre bränder har setts runt området kring oljeterminalen, enligt bilder och vittnesmål från invånare.

Bränderna tycks ha orsakats av en ukrainsk drönarattack.

– Tjänstemän från Krasnodar Krais regionala operationshögkvarter bekräftade senare att en drönarattack hade orsakat skador på hamninfrastrukturen, rapporterar tidningen.

– Tjänstemän tillade att däckets överbyggnad, ett fartyg, byggnader och terminalinfrastruktur skadades i attacken, enligt rapporten.

LÄS OCKSÅ: Akut kris slår mot viktig amerikansk bransch

Tungt ryskt oljebolag

Ingen människa uppges ha skadats i attacken.

Ukrainas militär har ännu inte bekräftat eller kommenterat uppgifter om att det rör sig om en ukrainsk drönarattack.

Oljeterminalen i Tuapse uppges alltså drivas av Rosneft, som är ett av de stora ryska oljebolag som USA har riktat nya sanktioner mot.

Staden Tuapse och dess oljeterminal beskrivs som ett viktigt nav för den ryska oljeexporten, som i sin tur är mycket viktig för Rysslands finansiering av kriget i Ukraina.

Redan den 24 september attackerades oljeterminalen i Tuapse av ukrainska marindrönare, enligt källor inom ukrainsk underrättelsetjänst.

Ukraina satsar stort på attacker inne i Ryssland, i synnerhet mot just den ryska oljesektorn, men även mot andra industrier.

Målet är bland annat att skada de sektorer som bidrar till Putinregimens finansiering av kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ukraina sätter in specialstyrkor

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen