Man hittad död i grotta

2024 04 03

En dykare har dött i en drunkningsolycka i Norge.

Det är i norska Rana i Nordland fylke som en tragisk olycka har inträffat.

En dykare har förlorat livet i Pluragrottan.

Det bekräftas på onsdagskvällen efter en omfattande räddningsinsats.

Det rapporterar norska VG.

Amerikansk medborgare

Mannen som förlorat livet har ett amerikanskt medborgarskap.

Personen ska ha drunknat i undervattensgrottan och hans liv gick inte att rädda.

Det är inte första gången en person förlorat livet där, då två finländska dykare dog år 2014 i samma grotta.

Nio personer

De exakta omständigheterna kring olyckan är ännu okända, men en utredning om händelsen har inletts.

– Det var ett dykparti på nio personer. Vi förhör alla inblandade, säger verksamhetsledare för polisen i Nordland, Kai Eriksen, till VG

– Saker och ting tyder på att detta har hänt under dykning, men det är för tidigt att säga vad som har hänt. Den avlidne ska nu obduceras.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att någon annan person har kommit till skada i samband med dykningen.

Tio år sedan

För tio år sedan förlorade två finländska medborgare livet i samband med att ha dykt i Pluragrottan.

Tre andra skadades även.

Dykning under vatten i grottor bedöms vara en mycket farlig aktivitet som bara experter bör ägna sig åt.

En av de största

Pluragrottan är ett av de största vattenfyllda grottsystemen i hela Norge.

Grottan är över en kilometer lång och över hundra meter djup, någonting som intresserar många dykare.

Den upptäcktes år 1966 i samband med en brittisk expedition.

Även 2006 dog en 37-årig dykare då denne fått skador på sin dykutrustning, rapporterar Svenska Yle.

Räddningsdykaren Patrik Grönqvist har förklarat att det inte riktigt är som vanlig dykning.

– Den största skillnaden från djuphavsdykning är att i en grotta så kan du inte komma rakt upp, utan du måste ta dig ut samma väg som du kom in. Därför måste dyket vara planerat i detalj, så att vad som än händer ska du kunna ta dig ut, har han sagt.

Foto: V. Martirosyan

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen