Man hittad död i grotta

2024 04 03

En dykare har dött i en drunkningsolycka i Norge.

Det är i norska Rana i Nordland fylke som en tragisk olycka har inträffat.

En dykare har förlorat livet i Pluragrottan.

Det bekräftas på onsdagskvällen efter en omfattande räddningsinsats.

Det rapporterar norska VG.

Amerikansk medborgare

Mannen som förlorat livet har ett amerikanskt medborgarskap.

Personen ska ha drunknat i undervattensgrottan och hans liv gick inte att rädda.

Det är inte första gången en person förlorat livet där, då två finländska dykare dog år 2014 i samma grotta.

Nio personer

De exakta omständigheterna kring olyckan är ännu okända, men en utredning om händelsen har inletts.

– Det var ett dykparti på nio personer. Vi förhör alla inblandade, säger verksamhetsledare för polisen i Nordland, Kai Eriksen, till VG

– Saker och ting tyder på att detta har hänt under dykning, men det är för tidigt att säga vad som har hänt. Den avlidne ska nu obduceras.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att någon annan person har kommit till skada i samband med dykningen.

Tio år sedan

För tio år sedan förlorade två finländska medborgare livet i samband med att ha dykt i Pluragrottan.

Tre andra skadades även.

Dykning under vatten i grottor bedöms vara en mycket farlig aktivitet som bara experter bör ägna sig åt.

En av de största

Pluragrottan är ett av de största vattenfyllda grottsystemen i hela Norge.

Grottan är över en kilometer lång och över hundra meter djup, någonting som intresserar många dykare.

Den upptäcktes år 1966 i samband med en brittisk expedition.

Även 2006 dog en 37-årig dykare då denne fått skador på sin dykutrustning, rapporterar Svenska Yle.

Räddningsdykaren Patrik Grönqvist har förklarat att det inte riktigt är som vanlig dykning.

– Den största skillnaden från djuphavsdykning är att i en grotta så kan du inte komma rakt upp, utan du måste ta dig ut samma väg som du kom in. Därför måste dyket vara planerat i detalj, så att vad som än händer ska du kunna ta dig ut, har han sagt.

Foto: V. Martirosyan

Text: Redaktionen


24nov25

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva. 

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget 

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen