Man hittad död i grotta

2024 04 03

Det är i norska Rana i Nordland fylke som en tragisk olycka har inträffat.

En dykare har förlorat livet i Pluragrottan.

Det bekräftas på onsdagskvällen efter en omfattande räddningsinsats.

Det rapporterar norska VG.

Amerikansk medborgare

Mannen som förlorat livet har ett amerikanskt medborgarskap.

Personen ska ha drunknat i undervattensgrottan och hans liv gick inte att rädda.

Det är inte första gången en person förlorat livet där, då två finländska dykare dog år 2014 i samma grotta.

Nio personer

De exakta omständigheterna kring olyckan är ännu okända, men en utredning om händelsen har inletts.

– Det var ett dykparti på nio personer. Vi förhör alla inblandade, säger verksamhetsledare för polisen i Nordland, Kai Eriksen, till VG

– Saker och ting tyder på att detta har hänt under dykning, men det är för tidigt att säga vad som har hänt. Den avlidne ska nu obduceras.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att någon annan person har kommit till skada i samband med dykningen.

Tio år sedan

För tio år sedan förlorade två finländska medborgare livet i samband med att ha dykt i Pluragrottan.

Tre andra skadades även.

Dykning under vatten i grottor bedöms vara en mycket farlig aktivitet som bara experter bör ägna sig åt.

En av de största

Pluragrottan är ett av de största vattenfyllda grottsystemen i hela Norge.

Grottan är över en kilometer lång och över hundra meter djup, någonting som intresserar många dykare.

Den upptäcktes år 1966 i samband med en brittisk expedition.

Även 2006 dog en 37-årig dykare då denne fått skador på sin dykutrustning, rapporterar Svenska Yle.

Räddningsdykaren Patrik Grönqvist har förklarat att det inte riktigt är som vanlig dykning.

– Den största skillnaden från djuphavsdykning är att i en grotta så kan du inte komma rakt upp, utan du måste ta dig ut samma väg som du kom in. Därför måste dyket vara planerat i detalj, så att vad som än händer ska du kunna ta dig ut, har han sagt.

Foto: V. Martirosyan

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen