Man död i stor olycka – stoppar alla bilar

2023 11 22

På onsdagseftermiddagen meddelar polisen nu att en person är död.

– En man i 60-årsåldern har avlidit till följd av olyckan. Anhöriga är underrättade, skriver polisen på sin hemsida.

E22:an totalstängd

Olyckan ägde rum utanför Kristianstad i Skåne.

Förutom att en person förlorat livet får händelsen också stora konsekvenser för övrig trafik på vägen.

Hela vägen är avstängd fram till minst klockan 20.00 ikväll, enligt Trafikverket.

– Det är en frontalolycka och det är ombyggnation vid platsen. Det är totalstopp i trafiken och det kommer ta flera timmar innan trafiken släpps på igen, säger vakthavande befäl Mattias Östling från räddningstjänsten, till Kristianstadsbladet.

Stora störningar

Alla som kommer med bil eller annat fordon på E22:an uppmanas att ta andra vägar.

Ett bärgningsarbete med lastbilarna har också pågått under dagen.

– Olyckan medför stora störningar i trafiken, konstaterar polis i sin rapport.

Hela eftermiddagen har polis och räddningstjänst varit på plats, men arbetet beräknas alltså fortsätta.

– Vi har dokumenterat olycksplatsen med hjälp av drönare, säger polisen presstalesperson Evelina Olsson till lokaltidningen.

Utreder vårdslöshet i trafik

För närvarande har polisen upprättat en anmälan om vårdslöshet i trafik.

– Detta för att utreda omständigheterna kring olyckan, framhåller polisens mediaansvariga.

– Ingen person är misstänkt.

Omständigheterna ska utredas, vilket bland annat inkluderar att kontrollera om det funnits något fel på fordonen.

Inga förhastade slutsatser kommer att dras, uppger polisen till Kristianstadsbladet.

Flera olyckor på samma väg

Just nu har man ingen annan information om händelsen än att två lastbilar på okänt vis frontalkrockat.

Ett av fordonen tros ha kommit över på fel sida vägen, men det är oklart vilken av lastbilarna det gäller.

Sedan trafikarbetet inleddes på E22:an har flera trafikolyckor skett på vägen.

Den 17 november kolliderade två bilar vid en avfart till Maxi och två dagar tidigare tappade en lastbil stora mängder spannmål på samma väg utanför Kristianstad.

Arkivfoto: Ambulanssjukvården Halland

Text: Redaktionne

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen