Man död i olycka – en person allvarligt skadad

2024 01 15

En mycket allvarlig trafikolycka har inträffat ikväll.

Det är i Västra Götaland som en kraftig kollision har skett i trafiken på måndagskvällen.

Närmare bestämt ägde olyckan rum utanför Tranemo, som ligger mellan Svenljunga och Gislaved.

En man har dött av sina skador efter händelsen, medan en person vårdas på sjukhus med allvarliga skador.

Det meddelar polisen.

Kraftig kollision

Det var på riksväg 27 utanför Tranemo som olyckan tog plats, och det ska ha rört sig om en kraftig kollision.

– En lastbil och en personbil frontalkolliderat på Riksväg 27, sydost om Tranemo. Två personer, en förare och en passagerare av personbilen, har förts till sjukhuset med allvarliga skador, framhöll polisen direkt efter olyckan.

Anhöriga underrättade

Efter att ha transporterat båda personerna till sjukhus har polisen arbetat med dokumentation och trafikdirigering vid olycksplatsen.

Händelsen utreds som vårdslöshet i trafik, och polisen meddelar under kvällen att en person, föraren i personbilen, har dött.

– Föraren av personbilen avled till följd av sina skador. Passageraren är fortsatt allvarligt skadad. Anhöriga är underrättade.

Besvärligt i trafiken

Det är oklart om det har varit halt vid platsen där olyckan skedde, men det är på många platser fortsatt mycket besvärligt i trafiken på grund av vägunderlaget.

I bland annat Trelleborg har trafikolyckor skett just på grund av halkan.

– En trafikolycka inträffar mellan två personbilar på väg 101 utanför Hönsinge, meddelar polisen via sin webbsida.

– Olyckan medför störningar i trafiken. Enligt uppgift från platsen råder det mycket halt väglag.

En person har förts till sjukhus i samband med den olyckan.

Viktigt med avstånd

En ytterligare olycka har inträffat i Lund på grund av att en förare inte hållit avstånd till bilen framför.

– Två personbilar kolliderar på länsväg 103, västergående körbana, i riktning mot Lomma, mellan länsväg 108 och trafikplats Lomma. Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård skickas till platsen.

Arkivfoto: Västragötalandsregionen EngFoto

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen