Under resans gång träffades flygplanet av blixten, inte bara en, utan två gånger.

SAS bekräftar blixtnedslagen i en kommentar till danska BT.

– Det är sant att SK1549 träffades av blixten två gånger på vägen från Köpenhamn till Amsterdam. Planet landade i Amsterdam i tid och utan problem, uppger flygbolaget.

”Enorm smäll”

Den danska läkaren Imran Rashid var en av flera passagerare som befann sig ombord när blixten slog ner i flygplanet.

I ett inlägg på sociala medier berättar han om den dramatiska upplevelsen.

–  I dag satt jag på planet med min brorson Adam, på väg till Amsterdam för att föreläsa. Mitt i ett samtal om alla spännande planer som låg framför oss såg vi plötsligt en ljusblixt och sedan hörde vi en enorm smäll, skriver han och fortsätter:

– Lite senare hände det igen vid vänster flygmotor, och jag blev riktigt rädd. Piloten sa strax efter att allt var under kontroll, men att vi blivit träffade av blixten.

En stund senare landade SAS-planet i Amsterdam. Samtliga passagerare är oskadda.

Imran Rashid är skakad efter upplevelsen.

– Vi kom dit säkert, men jag känner mig skakad och skör inombords. Vi är helt enkelt för upptagna med att planera för allt vi en dag ska uppnå, så att vi helt glömmer bort att vara tacksamma för det vi redan har, framhåller läkaren och tillägger:

– Stanna upp och uppskatta allt som är bra i ditt liv. Inget vet hur länge vi har kvar det.

Blixten sällan farlig

Blixtnedslag i flygplan leder sällan till allvarliga konsekvenser.

Ett flygplan fungerar på samma sätt som en bil när det gäller åsknedslag. Skrovet, som är gjort av metall, leder blixten på utsidan så att de som sitter inuti inte skadas.

– Jag förstår att det är traumatiskt för dem ombord. Men flygplan är konstruerade för att klara blixtnedslag. Väldigt få nedslag leder till skador.

Det framhöll Stefan Christensen, utredningschef för civil luftfart på Statens Haverikommission, till SVT Nyheter efter att ett passagerarplan med 400 personer blivit träffat av blixten och tvingats vända på vägen till Turkiet.

Foto: B. Morgan resp SAS Group

Text: Redaktionen

Miljontals svenskar har idag bank-id från kommersiella aktörer i form av privata banker.

Men det finns också många som inte har något bank-id eller någon form av e-legitimation.

Detta skapar problem i vardagen och leder till ojämlikhet.

Därför införs nu en ny, statlig e-legitimation, rapporterar SR.

En miljon saknar e-legg

Bank-id har fått mycket kritik, bland annat för att många människor saknar möjlighet att skaffa eller använda det.

– Det finns idag ungefär en miljon människor i Sverige som inte kan få en e-legitimation, säger Lotta Hämäläinen, som är ansvarig på Digg – myndigheten för digital förvaltning, till radiokanalen.

Många äldre personer kan inte använda bank-id eftersom de har svårt att hantera en smartphone.

Detsamma kan gälla personer med funktionsnedsättningar.

Ett annat problem är att bankerna, som är privata aktörer, kan välja bort kunder. Detta kan bland annat drabba flyktingar som saknar svenskt personnummer.

Dessutom anses det leda till osäkerhet när privata aktörer i stort sett har monopol på en så viktig samhällsfunktion.

– Vi har en dominerande lösning som gör att går den ner så är risken att samhället stannar, säger Lotta Hämäläinen.

Fysiskt plastkort

Men nu kommer Sverige alltså att införa en statliga e-legitimation, vilket de flesta andra länder redan har.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, säger Lotta Hämäläinen till radiokanalen.

Digital plånbok inom EU

Samma år kommer även EU att införa en gemensam e-legitimation i form av den digitala plånboken EUDI Wallet.

– Nyckelfunktionerna inkluderar möjligheten att e-legitimera användare över landsgränserna, både i e-tjänster och vid fysisk närvaro, uppger myndigheten Digg på sin hemsida.

Med den digitala plånboken kommer man även kunna dela annan information om sig själv inom hela EU.

– Det man fyller den med kan vara allt från teaterbiljetter, körkort, utbildningsmeriter, recept på mediciner till arbetsintyg eller rättigheter att representera ett visst företag, skriver Digg.

Foto: BankID

Text: Redaktionen