Man död – föll från fönster

2024 03 02

Det är i Värmland som den tragiska händelsen har ägt rum.

Närmare bestämt är det i Eda kommun, där en man i 80-årsåldern har dött i samband med att ha fallit från ett fönster på ett boende.

Det rapporterar SVT.

Oklar bakgrund

Det är mycket som ännu är okänt angående dödsfallet.

Man vet inte varför personen tog sig ut genom fönstret på boendet där han var placerad.

Det finns inga uppgifter om hur högt fallet var, men mannen har avlidit av sina skador.

“Kommer att utreda”

Boendet har inte velat gå in på hur och varför det har skett.

Personalen har fått stöd efter händelsen och kommer att få fortsatt hjälp även framöver.

Det förklarar Louise Karlsson som är verksamhetschef i Eda kommun.

– Det kommer att göras en polisutredning och vi kommer också att utreda detta internt, säger hon.

Tydliga rutiner

Det finns tydliga rutiner som ska följas när en person dör på ett äldreboende.

– Det finns lagar och regler som måste efterföljas när ett dödsfall sker på ett äldreboende. Det är den ansvarande kommunen för personen som har ett stort ansvar när dödsfall sker i äldreomsorgen, förklarar Efterlevanderegistret.

– Det betyder att kommunen ska ordna med transport av avliden samt förvaring. Ansvaret för kroppen upphör när den har överlämnats till anhöriga eller till ett begravningsföretag.

Viktigt ansvar

Det finns flera saker som är viktiga att fokusera på vid dödsfall på boende.

– När en person dör på ett äldreboende ska läkare skyndsamt tillkallas för att kunna konstatera dödsfallet. Om ingen anhörig är på plats vid dödsfallet ska anhöriga underrättas av personal. Det kan vara läkare, sjuksköterska eller annan person som meddelar dödsfallet till anhöriga.

– Efter att anhöriga har meddelats om dödsfallet kan dem som vill ta sig till äldreboendet för att ta farväl. Om anhöriga inte har den möjlighet kan de ta farväl på bårhuset. Avskedsstunden på bårhusen kan enkelt bokas när anhöriga själv önskar.

Arkivfoto: Västra Götalandsregionen EngFoto

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen