Magdalena Andersson vid ryska gränsen

2024 04 22

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson befinner sig vid den finsk-ryska gränsen.

Framför taggtråden, som symboliserar Finlands stängda gräns mot grannlandet, höll S-ledaren en gemensam pressträff med Antti Lindtman, partiordföranden för finska Socialdemokraterna.

Tillsammans presenterade S-politikerna krav på nya åtgärder mot den ryska krigsmaskinen.

Socialdemokraterna i Sverige och Finland vill att EU:s hybridförsvar ska rustas upp för att möta olika hybridhot från Ryssland. Partierna föreslår även fler gemensamma EU-sanktioner för att strypa den ryska krigskassan.

– Det strategiska målet för den ryska regimen är att splittra det fria, demokratiska väst. Svaret från oss socialdemokrater i Sverige och Finland är att vi tillsammans kommer agera för att öka vår sammanhållning, stärka vår motståndskraft och strypa Putins krigskassa, säger Magdalena Andersson.

Hon får medhåll av Antti Lindtman.

– Vi behöver ett enat och starkt Europa. Tillsammans måste vi visa Ryssland och andra auktoritära länder att vi inte kan splittra oss. Att förbereda oss för hybridhot och att skärpa sanktionerna mot Ryssland är de naturliga nästa stegen, och dessa måste EU enas om, säger den finske S-ledaren.

Här är förslagen från S-partierna

Så ska EU:s hybridförsvar stärkas:

- Öka EU:s underrättelseförmåga mot hybridhot och ge befolkningen kunskap för att kunna möta angreppen.

- Ta fram kraftfulla verktyg mot hybridhoten. I dagsläget finns separata verktygslådor för cybersäkerhet, migration och informationspåverkan. Alla dessa bör ingå i en samlad hybridverktygslåda.

- Inför nationella kontaktpunkter för snabb koordinering och effektiv hantering mellan EU:s länder av akuta hybridhot. I akuta lägen krävs snabb samordning mellan kommissionen, EU:s utrikestjänst samt medlemsländerna.

- Etablera ett brett, öppet hybridhotsnätverk på myndighetsnivå inom EU. Den operativa hanteringen av hybrida hot är spridd på många aktörer, såväl nationellt som på EU-nivå.

- Säkerställ att Ryssland inte har något inflytande över våra demokratiska processer genom stärkt demokratisk insyn i parlamentet.

Förslag på nya sanktioner mot Ryssland:

- Inför ett importembargo likt det vi har för olja på gas.

- EU måste göra mer för att undvika att oljesanktionerna kringgås – exempelvis genom ursprungsmärkning av olja.

- EU måste gemensamt agera mot den ryska skuggflottan, som under lång tid rört sig i Östersjön. EU måste införa ett förbud mot skuggflottans tankning och omlastning till sjöss.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen