Magdalena Andersson vid ryska gränsen

2024 04 22

Framför taggtråden, som symboliserar Finlands stängda gräns mot grannlandet, höll S-ledaren en gemensam pressträff med Antti Lindtman, partiordföranden för finska Socialdemokraterna.

Tillsammans presenterade S-politikerna krav på nya åtgärder mot den ryska krigsmaskinen.

Socialdemokraterna i Sverige och Finland vill att EU:s hybridförsvar ska rustas upp för att möta olika hybridhot från Ryssland. Partierna föreslår även fler gemensamma EU-sanktioner för att strypa den ryska krigskassan.

–  Det strategiska målet för den ryska regimen är att splittra det fria, demokratiska väst. Svaret från oss socialdemokrater i Sverige och Finland är att vi tillsammans kommer agera för att öka vår sammanhållning, stärka vår motståndskraft och strypa Putins krigskassa, säger Magdalena Andersson.

Hon får medhåll av Antti Lindtman.

– Vi behöver ett enat och starkt Europa. Tillsammans måste vi visa Ryssland och andra auktoritära länder att vi inte kan splittra oss. Att förbereda oss för hybridhot och att skärpa sanktionerna mot Ryssland är de naturliga nästa stegen, och dessa måste EU enas om, säger den finske S-ledaren.

Här är förslagen från S-partierna

Så ska EU:s hybridförsvar stärkas:

- Öka EU:s underrättelseförmåga mot hybridhot och ge befolkningen kunskap för att kunna möta angreppen.

- Ta fram kraftfulla verktyg mot hybridhoten. I dagsläget finns separata verktygslådor för cybersäkerhet, migration och informationspåverkan. Alla dessa bör ingå i en samlad hybridverktygslåda.

- Inför nationella kontaktpunkter för snabb koordinering och effektiv hantering mellan EU:s länder av akuta hybridhot. I akuta lägen krävs snabb samordning mellan kommissionen, EU:s utrikestjänst samt medlemsländerna.

- Etablera ett brett, öppet hybridhotsnätverk på myndighetsnivå inom EU. Den operativa hanteringen av hybrida hot är spridd på många aktörer, såväl nationellt som på EU-nivå.

- Säkerställ att Ryssland inte har något inflytande över våra demokratiska processer genom stärkt demokratisk insyn i parlamentet.

Förslag på nya sanktioner mot Ryssland:

- Inför ett importembargo likt det vi har för olja på gas.

- EU måste göra mer för att undvika att oljesanktionerna kringgås – exempelvis genom ursprungsmärkning av olja.

- EU måste gemensamt agera mot den ryska skuggflottan, som under lång tid rört sig i Östersjön. EU måste införa ett förbud mot skuggflottans tankning och omlastning till sjöss.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen