Magdalena Andersson (S) slår tillbaka

2023 05 25

Öknamnet “Arga Andersson” har den senaste tiden etablerats i sociala medier.

Det nedsättande personangreppet har myntats av politiska motståndare till Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Framför allt tog det fart efter den senaste partiledardebatten i SVT i samband med att S-ledaren hamnade i diskussion med Liberalernas dito Johan Pehrson.

Nu kommenterar Andersson hur hon upplever att utmålas som “arg”.

– Jag är rak och tydlig. En viktig uppgift för en oppositionsledare är att granska regeringen och här klev jag uppenbarligen på en öm tå, säger hon till Göteborgs-Posten.

Skillnad på män och kvinnor

Magdalena Andersson menar att hon har noterat en tydlig skillnad i beskrivningar om män och kvinnor – trots att det handlar om samma egenskaper.

– Tydlighet och bestämdhet beskrivs som argt och aggressivt när det handlar om kvinnor, säger S-ledaren och får även medhåll av statsvetare som tidningen pratat med.

"Anammar Trump"

Socialdemokraterna har tidigare markerat mot det “trendande” sättet att beskriva partiledaren.

– Det är tydligt att de anammar Trumps arbetsmetoder med att smutskasta sina motståndare, säger Tobias Baudin (S), pressekreterare i partiet, till Expressen.

En av dem som var delaktiga i att mynta öknamnet var Oliver Rosengren, riksdagsledamot för Moderaterna.

– Jag ser det inte som ett öknamn, det är mer en beskrivning av att hon är arg och att hon heter Andersson, säger han till samma tidning.

Framåt i opinionen

I opinionen går det fortsatt framåt för Socialdemokraterna.

En purfärsk mätning från igår visar att S-V-M tillsammans skulle kunna nå makten själva om det vore val idag.

– Vore det val idag skulle Magdalena Andersson kunna bilda regering utan stöd för Centerpartiet. Det illustrerar hur irrelevanta Centern riskerar att bli i svensk politik, säger Nicklas Källebring som är opinionsanalytiker på Ipsos, till Dagens Nyheter.

Socialdemokraterna parkerar på 37 procent i samma mätning, en ökning med en procentenhet jämfört med senaste undersökningen.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen