Det nedsättande personangreppet har myntats av politiska motståndare till Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Framför allt tog det fart efter den senaste partiledardebatten i SVT i samband med att S-ledaren hamnade i diskussion med Liberalernas dito Johan Pehrson.

Nu kommenterar Andersson hur hon upplever att utmålas som “arg”.

– Jag är rak och tydlig. En viktig uppgift för en oppositionsledare är att granska regeringen och här klev jag uppenbarligen på en öm tå, säger hon till Göteborgs-Posten.

Skillnad på män och kvinnor

Magdalena Andersson menar att hon har noterat en tydlig skillnad i beskrivningar om män och kvinnor – trots att det handlar om samma egenskaper.

– Tydlighet och bestämdhet beskrivs som argt och aggressivt när det handlar om kvinnor, säger S-ledaren och får även medhåll av statsvetare som tidningen pratat med.

"Anammar Trump"

Socialdemokraterna har tidigare markerat mot det “trendande” sättet att beskriva partiledaren.

– Det är tydligt att de anammar Trumps arbetsmetoder med att smutskasta sina motståndare, säger Tobias Baudin (S), pressekreterare i partiet, till Expressen.

En av dem som var delaktiga i att mynta öknamnet var Oliver Rosengren, riksdagsledamot för Moderaterna.

– Jag ser det inte som ett öknamn, det är mer en beskrivning av att hon är arg och att hon heter Andersson, säger han till samma tidning.

Framåt i opinionen

I opinionen går det fortsatt framåt för Socialdemokraterna.

En purfärsk mätning från igår visar att S-V-M tillsammans skulle kunna nå makten själva om det vore val idag.

– Vore det val idag skulle Magdalena Andersson kunna bilda regering utan stöd för Centerpartiet. Det illustrerar hur irrelevanta Centern riskerar att bli i svensk politik, säger Nicklas Källebring som är opinionsanalytiker på Ipsos, till Dagens Nyheter.

Socialdemokraterna parkerar på 37 procent i samma mätning, en ökning med en procentenhet jämfört med senaste undersökningen.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen