Magdalena Andersson (S) kritiseras: ”Oerhört märkligt”

2023 10 02

Inom loppet av 18 dagar har 12 personer dödats.

Enligt Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson bär partyknarkarna ett ansvar för den pågående våldsvågen.  

– Vi måste ha en helt annan diskussion i samhället om att människor som partyknarkar är med och göder den här kriminaliteten och bidrar till den här utvecklingen, sa S-ledaren till Expressen.

I ett tal som publicerades på hennes sociala medie-sidor upprepade hon sitt budskap:

– Om du brukar partyknarka, använd det här tillfället för att sluta med det. Det är narkotikamarknaden som man slåss om. Var inte med och bidra till det.

”Skulle inte påverka på något sätt”

Nu kritiseras Magdalena Anderssons uttalanden. 

Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, anser att resonemanget om att partyknarkare göder de kriminella gängen saknar stöd i forskningen.

– Om de skulle upphöra med sin konsumtion skulle det inte påverka på något sätt, säger han till GP.

Mindre än fem procent 

Björn Johnson hänvisar till forskning på cannabisbruk som visar att den största inkomstkällan är personer som har ett missbruk eller är högkonsumenter.

Dagligbrukarna utgör 80 till 85 procent av marknaden.

Personer som sporadiskt använder drogen står för mindre än fem procent.

Liknande forskning finns inte på kokainbruk, men Björn Johnson är tämligen säker på att det följer samma mönster som cannabis och alkohol, där högkonsumenter står för merparten av konsumtionen.

Idén om att partyknarkare göder de kriminella gängen är därför felaktig, enligt forskaren.

– Egentligen är det de konsumenter som har ett problematiskt bruk som står för den absoluta huvuddelen av konsumtionen.

”Oerhört märkligt”

Magdalena Anderssons företrädare Stefan Löfven förde ett liknande resonemang under sin tid som partiledare.

I en intervju med DN lade Löfven en del av skulden för gängvåldet på personer som bor i rika områden och brukar narkotika.

– Vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen. Brottsligheten och skjutningarna sker i andra områden. Alla som använder narkotika måste själv tänka på att de bidrar till det där, sa han till tidningen.

 Björn Johnson kallar resonemanget för en ”oerhört märklig omvändning”.

– Förr i tiden när narkotikaproblem var nytt i Sverige såg man droganvändare som offer för slemma langare. Nu är det tvärtom: Att langarna är offer för konsumenterna. Det är nästan en unik inramning, säger han till GP.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen