Magdalena Andersson (S) avgår som statsminister

2021 11 27

Sveriges nyvalda statsminister begär nu att bli entledigad - bara 7 timmar efter att hon röstats fram.

Orsaken är att Miljöpartiets besked att lämna regeringen gör att man nu måste ha en ny statsministeromröstning.

Riksdagen röstade i dag om en S-MP-regering men efter att MP meddelat att man lämnar regeringen måste hela statsministeromröstningen ske en gång till.

- Enligt praxis så bör en koalitionsregering avgå om ett parti väljer att lämna regeringen. Trots att det parlamentariska läget är oförändrat behövs det prövas på nytt, säger Magdalena Andersson (S).

Hon har informerat talman Anderas Norlén att hon fortsatt är intresserad av att leda en socialdemokratisk enpartiregering.

- För mig handlar det om respekt, jag vill inte leda en regering där det kan finnas grund att ifrågasätta dess legitimitet, framhåller Magdalena Andersson (S).

ANALYS

Svensk politik har trätt in i ett rekordrörigt läge. Magdalena Anderssons tid som vald statsminister fram till avgångsbeskedet blir närmast världsrekord-kort. Mycket talar dock för att hon kan bli vald igen framöver.

Hon är vald - men hon har inte tillträtt då det skulle ske först vid mötet med Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf på fredag - som nu inte lär bli av.

Med andra ord har Sverige valt en kvinnlig statsminister men hon hann aldrig tillträda som statsminister.

Foto: Riksdagen

JUST NU: Över en fjärdedel borta – massiv smäll för Ryssland

2025 11 10

Rysslands oljeintäkter är avgörande för att finansiera landets anfallskrig i Ukraina.

Samtidigt går den ryska oljeindustrin på knäna efter en rad ukrainska drönarattacker mot raffinaderier och infrastruktur.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att de långdistansattackerna har minskat Rysslands oljeraffinderingskapacitet med hela 20 procent.

Nu kommer nästa smäll.

Enligt en färsk sammanställning från danska Jyllands-Posten minskade Rysslands oljeintäkter med 27 procent i oktober jämfört med samma period föregående år.

Flera orsaker

Det finns tre primära orsaker till det kraftiga raset, enligt tidningen:

- USA:s sanktioner: President Donald Trump har riktat direkta sanktioner mot företag som handlar med de ryska oljebolagen Lukoil och Rosneft.

- Ukrainska attacker: Ukraina fortsätter att attackera ryska oljeanläggningar och genomförde nyligen en storskalig attack mot hamnen Tuapse vid Svarta havet – en knutpunkt för Rysslands export av olja och gas.

- Fallande oljepriser: Oljepriserna har sjunkit i oktober. Nedgången innebär att Ryssland intäkter per fat har minskat med över 8 procent.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

Ny allians ska stoppa stödet

Samtidigt försöker Ungerns ryssvänlige premiärminister Viktor Orban förbättra oddsen för den ryska krigsmakten. Orban vill bilda en Ukraina-skeptisk allians i EU tillsammans med Tjeckien och Slovakien.

Orbans politiske direktör, Balazs Orban, bekräftar uppgifterna i en intervju med Politico.

– Den kommer att bli mer och mer synlig, säger han om den anti-ukrainska alliansen.

Enligt Balazs Orban ska alliansen arbeta för att begränsa EU:s militära stöd till Ukraina. Inför viktiga EU-toppmöten ska gruppen koordinera sig och stoppa beslut om nytt stöd till Ukraina – beslut som ofta kräver enhälligt stöd från unionens medlemsländer.

LÄS OCKSÅ: ”Putin måste förstå” – Ukraina nära enorm beställning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPTÄCKT: Många som drabbades hårt av covid-19 har detta gemensamt

2025 11 10

En ny studie avslöjar stora likheter bland många som drabbades hårt av covid-19.

Under pandemin erbjöd Sverige befolkningen gratis testning för covid-19.

Men det var inte alla som testade sig i samma utsträckning.

En ny studie från Stockholms universitet visar att det var stora skillnader i testbeteende, skillnader som sammanfaller med tydliga sociala och demografiska faktorer, rapporterar sajten forskning.se.

Över en miljon har studerats

Studien har gått igenom över 1,5 miljoner personer i Stockholm och Skåne, och fokuserat på den tidiga fasen av pandemin.

I studien framkommer tydliga olikheter i villigheten att testa sig, utifrån faktorer som kön, utbildning, inkomst, födelseland och hälsotillstånd.

De som testade sig allra minst var män med låg utbildning.

– I grupper där få testade sig och positivitetsfrekvensen var hög finns det anledning att tro att det finns förhållandevis många oupptäckta fall. Vi vet sedan tidigare att socialt utsatta grupper och utrikes födda var särskilt hårt drabbade av pandemin, säger forskaren Olof Mpumwire, i ett uttalande.

– Våra resultat visar att skillnader i testbeteende kan ha bidragit till det.

Läs också: Företag från hela världen ska till Sverige – helt nytt samarbete

Rädsla

Studiens forskare tror att en rädsla att testas positivt kan ha varit bidragande till den lägre testfrekvensen i vissa socioekonomiska grupper.

Ett positivt testresultat innebar ofta att man tvingades stanna hemma från jobb och därmed också förlorade inkomst, vilket kan vara en anledning till skillnaderna.

Enligt studien var det också fler från områden med låg testfrekvens som blev inlagda på sjukhus på grund av sjukdomen.

Covid-19 nu

Covid-19 sprids fortfarande men i betydligt lägre omfattning än de senaste åren.

– Antalet bekräftade fall, intensivvårdade och avlidna med covid-19 är på en lägre nivå än vid samma tidpunkt föregående år, uppger Folkhälsomyndigheten.

– Vaccination är det bästa sättet att skydda personer i riskgrupp mot allvarlig sjukdom.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: CDC

Text: Redaktionen