JUST NU: Magdalena Andersson reagerar på nytt Natobesked

2023 03 14

– Det är inte uteslutet att Finland och Sverige går in i Nato i olika steg. Sannolikheten att det kommer ske i olika takt har ökat.

Det sa statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff på tisdagen.

Mycket tyder därmed på att Finland kommer att gå med i Nato före Sverige – trots att ländernas regeringar under en längre tid envist betonat att det är avgörande att man går med tillsammans.

Turkiet öppnar för Finland

Anledningen till statsministerns plötsliga uttalande uppges vara Turkiets ovilja att godkänna den svenska ansökan.

Under ett nyligen avslutat möte mellan Turkiet och de nordiska länderna uppges Turkiet ha klargjort att Sverige inte har uppfyllt villkoren i avtalet mellan länderna – något som Ankara däremot anser att Finland har gjort, rapporterar Svenska Yle.

Sveriges chefsförhandlare Oscar Stenström konstaterar att den svenska vägen in i Nato är snårigare än den finska.

– Sveriges väg in i Nato har hela tiden varit längre än den finska vägen, sa han på tisdagens pressträff.

”Inte bra”

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S) reagerar på det nya beskedet.

– Det är lika bra att säga som det är: Det vore inte bra för Sverige. Det skulle dessutom vara ett bakslag för Natos ”open door policy”, säger hon på en pressträff enligt SVT Nyheter.

–  Det vi nu måste göra i Sverige är att arbeta för att, om det blir så att Finland kommer in först, den tiden blir så kort som möjligt och att Sverige är starkt under den tiden, fortsätter hon.

S-ledaren varnar även för att en splittring mellan Sverige och Finland kommer att gynna ryska intressen. 

Ryska hot och påverkanskampanjer mot Sverige kommer att öka, enligt Magdalena Andersson. 

Bättre än inget

Att Finland på egen hand går med i Nato behöver dock inte enbart vara negativt för Sverige.  

Det framhåller Mikael Wigell, forskningsdirektör på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

– Går Finland med och Sverige hamnar utanför är det fortfarande ett bättre läge för Sverige. Finland kan kanske i sådana fall hjälpa Sverige med att komma in fortare till Nato efteråt, säger forskningsdirektören till SVT Nyheter.

Värsta scenario

Vid ett scenario där Sverige inte släpps in i Nato överhuvudtaget kan det uppstå allvarliga säkerhetsrisker. 

Bland annat skulle Gotland hamna i ett utsatt läge.

– Jag skulle säga att det helt klart ger oss mindre säkerhet. Sedan tror vi att det kommer ta några år innan Ryssland återtagit den militära förmåga man hade innan den 24 februari, så vi har väl lite tid på oss, men det är tid vi skulle behöva utnyttja själva för att bygga upp vår försvarsförmåga enskilt, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen