JUST NU: Magdalena Andersson reagerar på nytt Natobesked

2023 03 14

– Det är inte uteslutet att Finland och Sverige går in i Nato i olika steg. Sannolikheten att det kommer ske i olika takt har ökat.

Det sa statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff på tisdagen.

Mycket tyder därmed på att Finland kommer att gå med i Nato före Sverige – trots att ländernas regeringar under en längre tid envist betonat att det är avgörande att man går med tillsammans.

Turkiet öppnar för Finland

Anledningen till statsministerns plötsliga uttalande uppges vara Turkiets ovilja att godkänna den svenska ansökan.

Under ett nyligen avslutat möte mellan Turkiet och de nordiska länderna uppges Turkiet ha klargjort att Sverige inte har uppfyllt villkoren i avtalet mellan länderna – något som Ankara däremot anser att Finland har gjort, rapporterar Svenska Yle.

Sveriges chefsförhandlare Oscar Stenström konstaterar att den svenska vägen in i Nato är snårigare än den finska.

– Sveriges väg in i Nato har hela tiden varit längre än den finska vägen, sa han på tisdagens pressträff.

”Inte bra”

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S) reagerar på det nya beskedet.

– Det är lika bra att säga som det är: Det vore inte bra för Sverige. Det skulle dessutom vara ett bakslag för Natos ”open door policy”, säger hon på en pressträff enligt SVT Nyheter.

–  Det vi nu måste göra i Sverige är att arbeta för att, om det blir så att Finland kommer in först, den tiden blir så kort som möjligt och att Sverige är starkt under den tiden, fortsätter hon.

S-ledaren varnar även för att en splittring mellan Sverige och Finland kommer att gynna ryska intressen. 

Ryska hot och påverkanskampanjer mot Sverige kommer att öka, enligt Magdalena Andersson. 

Bättre än inget

Att Finland på egen hand går med i Nato behöver dock inte enbart vara negativt för Sverige.  

Det framhåller Mikael Wigell, forskningsdirektör på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

– Går Finland med och Sverige hamnar utanför är det fortfarande ett bättre läge för Sverige. Finland kan kanske i sådana fall hjälpa Sverige med att komma in fortare till Nato efteråt, säger forskningsdirektören till SVT Nyheter.

Värsta scenario

Vid ett scenario där Sverige inte släpps in i Nato överhuvudtaget kan det uppstå allvarliga säkerhetsrisker. 

Bland annat skulle Gotland hamna i ett utsatt läge.

– Jag skulle säga att det helt klart ger oss mindre säkerhet. Sedan tror vi att det kommer ta några år innan Ryssland återtagit den militära förmåga man hade innan den 24 februari, så vi har väl lite tid på oss, men det är tid vi skulle behöva utnyttja själva för att bygga upp vår försvarsförmåga enskilt, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen