Magdalena Andersson rasar – “Ett totalt haveri”

2024 01 20

Oppositionsledaren riktar nu kraftig kritik mot Tidöpartierna.

Tidigare i januari var det som bekant stora problem på vägen E22 i Skåne.

Det väldiga snöfallet ställde till det ordentligt, och efter att lastbilar fastnat i snön bildades enorma köer av fordon som blev stående under en längre tid.

Nu anklagar Socialdemokraterna Tidöpartierna för att skydda infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) från utfrågning angående vad som hände.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Totalt haveri”

Socialdemokraterna har kallat Carlson till trafikutskottet, men majoriteten i utskottet har enligt uppgifter stoppat partiet från att bjuda in honom.

– Det är ett totalt haveri, oppositionen måste kunna granska regeringens agerande under händelsen på E22, säger Magdalena Andersson (S) till tidningen.

Vill undersöka

Vidare förklarar oppositionsledaren att hon vill undersöka exakt vad regeringen gjorde i samband med situationen på E22.

Hon menar att myndigheterna inte tycks ha kommunicerat med varandra, och att man nu måste ta reda på vad regeringen gjort.

Utreder händelsen

Situationen fick stor uppmärksamhet i landet och Trafikverket undersöker just nu händelsen från flera olika perspektiv.

Anledningen till att köerna började bildas handlade om lastbilar som kört fast, någonting som Trafikverkets presschef Bengt Olsson menar är svårt att göra någonting åt.

– Vilken resurs man ska sätta in för att hindra att en lastbil ska spärra vägen, det vet jag inte vad det skulle vara. Och när något sådant väl händer kommer varken plogbilar eller räddningstjänst fram för att det är bilar i vägen, säger han till SVT.

Måste diskutera

Vidare förklarar Olsson att det är svårt att veta det exakta händelseförloppet utan att ha pratat med samtliga aktörer som var involverade, däribland Länsstyrelsen, Trafikverket, polisen och räddningstjänsten.

Han har uppmanat bilister att lyssna på vad meteorologerna säger, och förklarat att man måste vara beredd på att det kan hända saker på vägarna i Sverige vintertid.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Tvärvändning i USA – försöker övertala Europa

2026 11 02

USA ökar pressen på Europa.

Återställ ryska gasleveranser till de europeiska länderna via ledningar genom Ukraina.

Så lyder det förslag som de amerikanska specialsändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner lagt på bordet för att få Vladimir Putin att gå med på en vapenvila inom energiområdet innan vintern, uppger The Wall Street Journal.

– Det skulle innebära att rysk gas säljs via en amerikansk mellanhand för att kringgå europeiska sanktioner, erfar den amerikanska tidningen.

En tvärvändning

Att släppa in rysk gas i Europa skulle innebära “lukrativa möjligheter för amerikanska investerare”, uppger WSJ.

Inom EU jublas det dock inte över idén. Sedan tidigare har Sverige och resten av EU beslutat att fasa ut rysk gas senast 2027 och flera länder och ledare uppges aktivt motsätta sig förslaget.

– Tjänstemän i Vita huset har försökt sälja in idén till europeiska ledare som ett sätt att sänka energipriserna före vintern, skriver Iltalehti som också rapporterar om uppgifterna.

Påtryckningarna representerar också en “fullständig omvändning" från Donald Trumps sida i frågan, konstaterar den finländska tidningen. Under den amerikanska presidentens första mandatperiod riktade republikanen återkommande kritik mot Tyskland för att ha byggt gasledningen Nord Stream 2 som enligt Trump skulle göra landet till “en rysk fånge”.

Andra läser: Jackpot för Ukraina

Brådskande plan

För knappt två veckor sedan rapporterade The Economist om liknande uppgifter. Enligt tidningen förbereder Trumpadministrationen ett massivt erbjudande med målet att få Ryssland att avsluta kriget i Ukraina. I erbjudandet skulle det utöver ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa även finnas utökade handelsförbindelser med amerikanska företag, lättnader i sanktioner och en normalisering av de politiska relationerna mellan USA och Ryssland.

Angelägenheten att få planen godtagen har nu ökat, bland annat efter Ukrainas senaste attacker mot ryska oljeraffinaderier, erfar WSJ.

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian resp President of Russia Office resp Magnus Liljegren/Regeringkansliet

Text: Redaktionen