Magdalena Andersson går till hårt angrepp

2024 01 24

Under Magdalena Anderssons ledning inledde Socialdemokraterna Sveriges Natoprocess.

Dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) undertecknade Sveriges ansökan om Natomedlemskap den 17 maj 2022.

Sedan kom motgångarna – både Ungern och Turkiet satte sig på tvären.

Men nu börjar det ljusna.

Under gårdagskvällen röstade det turkiska parlamentet ja till ett svenskt Natomedlemskap.

– Glädjande att Turkiets parlament nu röstat ja till att ratificera vår ansökan. Nu återstår för president Erdoǧan att underteckna ratificeringen, därefter ska den lämnas in. Ser fram emot att både Turkiet och Ungern snabbt tar de sista steg som krävs för att Sverige ska bli medlemmar i Nato, kommenterade Magdalena Andersson på sociala medier.

Tecknade avtal med Turkiet

Det turkiska godkännandet kommer efter en rad eftergifter från Sveriges sida.

Sommaren 2022 tecknade den dåvarande S-regeringen ett avtal med Turkiet.

Sverige gick med på flera eftergifter, bland annat:

- Att fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund

- Att lyfta vapenembargot som upprättats mot Turkiet

- Att vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta personer

Går till angrepp

Magdalena Andersson ångrar inte avtalet med Turkiet.

– Avtalet var en förutsättning för att Sverige skulle kunna få status som inbjuden i Nato och en förutsättning för att 28 länder skulle kunna ratificera oss. Sedan var det också någonting som de andra Nato-länderna var väldigt entusiastiska för att vi gjorde och även Natos generalsekreterare, säger hon till GP.

Samtidigt riktar S-ledaren kritik mot Sverigedemokraterna.

Hon menar att regeringens samarbetsparti har motarbetat Sveriges ansökan till Nato genom att sätta partiets ”egoistiska intressen före Sveriges och svenska folkets säkerhet”.

– Den ryggsäck som den här regeringen bär i form av att det största partiet i regeringsunderlaget har varit oerhört entusiastiskt inför koranbränningar, velat riva religiösa lokaler och förbjuda halvmånar. Det är klart det inte är någonting som har bidragit konstruktivt i den här processen, säger Magdalena Andersson till GP.

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny fastighetsavgift införs – ”En extra skatt”

2026 03 06

En ny avgift för fastighetsägare i Sverige är på väg.

Regeringen vill införa en ny avgift för områdessamverkan.

Det kan bli en extra kostnad för hushåll och fastighetsägare, och förslaget har mött kritik från flera håll.

Avgift för områdessamverkan

Regeringen föreslår en ny avgift för områdessamverkan.

Det betyder att de som äger bostäder eller fastigheter i ett område där det finns samarbete för trygghet och brottsförebyggande insatser kan behöva betala för det.

Den som driver samarbetet, till exempel en grupp fastighetsägare, kan ta ut avgiften från alla som får nytta av arbetet – om kommunen bedömer att ingen annan redan tar hand om behovet.

– Med den här lagen säkerställer vi att alla fastighetsägare som drar nytta av områdessamverkan också är med och tar ansvar. Det är ett viktigt steg för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet och återupprätta tryggheten i hela landet, säger Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Chockbesked för Trump – serverat av Fox News

Får skarp kritik

Förslaget har fått skarp kritik från flera remissinstanser och branschorganisationer.

Fastighetsägarna varnar att en obligatorisk avgift riskerar att bli kontraproduktivt för att skapa tryggare områden, eftersom den kan dämpa det lokala engagemanget som redan finns i frivilliga samverkansformer, snarare än att stärka det.

– Platssamverkan fungerar därför att den bygger på frivilligt engagemang mellan fastighetsägare, kommun, polis, företag och andra lokala aktörer. När samverkan i stället reduceras till en avgift riskerar engagemanget för platsen att försvinna, säger Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna.

”En ny skatt”

Remissinstanser som Fastighetsägarna och andra branschaktörer har pekat på att en tvångsavgift kan leda till att fastighetsägare mot sin vilja tvingas betala för åtgärder de inte vill delta i.

Detta, menar de i praktiken kan kännas som just en ny skatt snarare än en avgift.

– Problemet är att man minskar intresset hos engagerade medborgare och samhällsaktörer att frivilligt gå samman för att åstadkomma förbättringar i området. Det leder inte till tryggare och attraktivare områden utan blir i praktiken en extra skatt på lokalt fastighetsföretagande, säger Anna Thureson.

Propositionen är överlämnad till riksdagen för beslut och om den godkänns kan lagen träda i kraft den 1 augusti.

LÄS MER: ”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara

Foto: Andre Taissin

Text: Redaktionen