Magdalena Andersson går till hårt angrepp

2024 01 24

Under Magdalena Anderssons ledning inledde Socialdemokraterna Sveriges Natoprocess.

Dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) undertecknade Sveriges ansökan om Natomedlemskap den 17 maj 2022.

Sedan kom motgångarna – både Ungern och Turkiet satte sig på tvären.

Men nu börjar det ljusna.

Under gårdagskvällen röstade det turkiska parlamentet ja till ett svenskt Natomedlemskap.

– Glädjande att Turkiets parlament nu röstat ja till att ratificera vår ansökan. Nu återstår för president Erdoǧan att underteckna ratificeringen, därefter ska den lämnas in. Ser fram emot att både Turkiet och Ungern snabbt tar de sista steg som krävs för att Sverige ska bli medlemmar i Nato, kommenterade Magdalena Andersson på sociala medier.

Tecknade avtal med Turkiet

Det turkiska godkännandet kommer efter en rad eftergifter från Sveriges sida.

Sommaren 2022 tecknade den dåvarande S-regeringen ett avtal med Turkiet.

Sverige gick med på flera eftergifter, bland annat:

- Att fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund

- Att lyfta vapenembargot som upprättats mot Turkiet

- Att vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta personer

Går till angrepp

Magdalena Andersson ångrar inte avtalet med Turkiet.

– Avtalet var en förutsättning för att Sverige skulle kunna få status som inbjuden i Nato och en förutsättning för att 28 länder skulle kunna ratificera oss. Sedan var det också någonting som de andra Nato-länderna var väldigt entusiastiska för att vi gjorde och även Natos generalsekreterare, säger hon till GP.

Samtidigt riktar S-ledaren kritik mot Sverigedemokraterna.

Hon menar att regeringens samarbetsparti har motarbetat Sveriges ansökan till Nato genom att sätta partiets ”egoistiska intressen före Sveriges och svenska folkets säkerhet”.

– Den ryggsäck som den här regeringen bär i form av att det största partiet i regeringsunderlaget har varit oerhört entusiastiskt inför koranbränningar, velat riva religiösa lokaler och förbjuda halvmånar. Det är klart det inte är någonting som har bidragit konstruktivt i den här processen, säger Magdalena Andersson till GP.

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Hos en av bensinkedjorna går det att köpa billigare diesel.

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 07

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen