Magdalena Andersson går till hårt angrepp

2024 01 24

Dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) undertecknade Sveriges ansökan om Natomedlemskap den 17 maj 2022.

Sedan kom motgångarna – både Ungern och Turkiet satte sig på tvären.

Men nu börjar det ljusna.

Under gårdagskvällen röstade det turkiska parlamentet ja till ett svenskt Natomedlemskap.

– Glädjande att Turkiets parlament nu röstat ja till att ratificera vår ansökan. Nu återstår för president Erdoǧan att underteckna ratificeringen, därefter ska den lämnas in. Ser fram emot att både Turkiet och Ungern snabbt tar de sista steg som krävs för att Sverige ska bli medlemmar i Nato, kommenterade Magdalena Andersson på sociala medier.

Tecknade avtal med Turkiet

Det turkiska godkännandet kommer efter en rad eftergifter från Sveriges sida.

Sommaren 2022 tecknade den dåvarande S-regeringen ett avtal med Turkiet.

Sverige gick med på flera eftergifter, bland annat:

- Att fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund

- Att lyfta vapenembargot som upprättats mot Turkiet

- Att vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta personer

Går till angrepp

Magdalena Andersson ångrar inte avtalet med Turkiet. 

– Avtalet var en förutsättning för att Sverige skulle kunna få status som inbjuden i Nato och en förutsättning för att 28 länder skulle kunna ratificera oss. Sedan var det också någonting som de andra Nato-länderna var väldigt entusiastiska för att vi gjorde och även Natos generalsekreterare, säger hon till GP.

Samtidigt riktar S-ledaren kritik mot Sverigedemokraterna.

Hon menar att regeringens samarbetsparti har motarbetat Sveriges ansökan till Nato genom att sätta partiets ”egoistiska intressen före Sveriges och svenska folkets säkerhet”.

– Den ryggsäck som den här regeringen bär i form av att det största partiet i regeringsunderlaget har varit oerhört entusiastiskt inför koranbränningar, velat riva religiösa lokaler och förbjuda halvmånar. Det är klart det inte är någonting som har bidragit konstruktivt i den här processen, säger Magdalena Andersson till GP.

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen