Macron varnar: Här är Trumps plan för Europa

2024 11 14

USA:s nyvalde president Donald Trump planerar att dra in EU i ett handelskrig.

Det varnar Frankrikes president Emmanuel Macron för.

Enligt Macron behöver Europa "snabbt förbereda sig" inför ännu ett handelskrig med Donald Trump.

Den franske presidenten betonar att EU måste kunna stå på ”egna ben” under ett handelskrig mellan USA och Kina, som ser ut att explodera under de kommande månaderna.

– Vi går mycket tydligt mot en värld full av tullkrig. Vi måste snabbt ta redo på hur vi kommer påverkas och hur vi undviker att fångas i ett handelskrig mellan USA och Kina, säger Macron enligt Politico.

Här är Trumps plan

Macron befarar att Trump kommer försöka tvinga EU att distansera sig från Kina.

Enligt presidenten kan Trump vidta åtgärder om handeln mellan Europa och Kina inte minskar.

Ett sådant scenario riskerar att splittra EU, menar Macron.

– Trump kan hota med nya tullar mot Europa om handeln fortsätter med Peking. Det riskerar att fördjupa splittringen mellan EU-länder som har närmare kommersiella band med Kina och de som har starkare band med USA.

”Värsta mardröm”

Donald Trump har sedan tidigare lovat att införa en tull på 10-20 procent på import från alla länder. Undantaget är Kina där tullimporten föreslås på 60 procent.

Ekonomer har varnat för att en sådan åtgärd skulle slå mot leveranskedjor över hela världen, vilket sannolikt skulle utlösa repressalier och höja kostnader.

– Europas värsta ekonomiska mardröm har blivit verklighet, säger Carsten Brzeski, chefsekonom på holländska banken ING, till New York Times.

Svenskt Näringsliv är också oroade.

Enligt arbetsgivarorganisationen förväntas EU-ländernas totala export till USA minska med 17 procent och importen med 14 procent.

– Detta tar då inte hänsyn till om EU och andra länder väljer att slå tillbaka med egna tullar och om USA i det läget höjer tullarna ännu mer, eller att konflikten sprider sig till fler länder och startar ett globalt handelskrig. Då blir situationen mycket värre än någon prognos pekat på.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: Eljätte uppmanar hushållen – byt elavtal nu

2025 04 02

Elmarknaden är fortsatt osäker.

Det framhåller energijätten Vattenfall med drygt 900 000 kunder i Sverige.

Priset på gas sjunker på kontinenten, men samtidigt stiger priserna på olja och kol.

Och sedan förra månaden har de fasta elprisavtalen sjunkit – i alla fyra elområden i landet.

Överväg att byta nu

Det får Vattenfall att uppmana hushållen att ompröva sina nuvarande avtal och överväga att byta.

– Med tanke att det är en stökig omvärld, med stora osäkerheter inför kommande vinter, är det nu ett bra tillfälle att se över sitt elvatal, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning, i ett uttalande.

– Man kan välja 6-, 12- eller 36-månadersavtal, beroende av vad man känner sig bekväm med. Det är lätt att tänka kortsiktigt men i det långa loppet kan de fasta avtalen erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna.

God elförsörjning

Elförsörjningen i Sverige är emellertid god.

Starka vindar, tysk solkraft och välfyllda nordiska vattenmagasin är anledningarna, enligt Vattenkraft. Milda temperaturer och minskad elkonsumtion bidrar också till att pressa ned priserna.

– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland, säger Jonas Stenbeck.

Ankkurvfenomenet syftar på hur elproduktionen från förnybara energikällor påverkar elnätet över en dag.

– Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen.

Läs mer: Jättemånga rörliga elavtal ska ändras – kunder lär bli besvikna

Medelspotpriserna:
Mars 2024 Mars 2025

E1: 56,60 öre/kWh 15,80 öre/kWh

E2: 65,60 öre/kWh 10,95 öre/kWh

E3: 59,47 öre/kWh 50,81 öre/kWh

E4: 63,36 öre/kWh 60,46 öre/kWh

Källa Vattenfall

Foto:

Text: Redaktionen

Utspel från Jimmie Åkesson får mothugg: “Det finns inte på kartan”

2025 04 02

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson utesluter inte svenska kärnvapen.

Det framhöll partiledaren i en intervju tidigare i veckan.

Kommentaren kom efter att debatten om potentiella svenska eller nordiska kärnvapen åter blossat upp.

– Vi hade ju en väldig kompetens i kärnteknik för länge sedan. Men den politiska viljan ville något annat, sade Åkesson till GP och tillade att han anser att allt borde ligga på bordet i rådande situation.

"Finns inte på kartan"

Nu kommenteras utspelet från forskarsektionen.

Enligt Martin Goliath, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedöms det osannolikt att Sverige skulle kunna framställa kärnvapen på egen hand.

– Min spontana reaktion är att det här finns inte på kartan, säger han till SvD.

Forskaren instämmer i att kompetensen vad gäller kärnteknik visserligen finns. Men steget till att utveckla kärnvapen anses ändå för stort.

– Det skulle vara ett gigantiskt industriellt projekt som skulle kräva att väldigt många ingenjörsmässiga problem behöver lösa, säger Martin Goliath.

Får inte tillverka

Förutom de rent tekniska svårigheterna finns det även avtalsrelaterade knutar att lösa.

Sverige har skrivit på det så kallade icke-spridningsavtalet, NPT, som ämnar att hindra spridningen av kärnvapen.

I det avtalet ställs krav på kärnvapenstater att inte överlåta vapnen till någon annan stat eller icke-statlig aktör.

Men det ställs också krav på kärnvapenfria stater, som exempelvis Sverige.

– Kärnvapenfria stater förbinder sig enligt NPT att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, förklarar organisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Har kritiserats

Men avtalet har även varit föremål för kritik. FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson menar att NPT “inte räcker som garanti mot att kärnvapen hamnar även i Sverige.

Det framhåller han i en debattartikel där han varnade för att USA kan placera ut kärnvapen på svensk mark.

– Sant är att icke-spridningsavtalet förhindrar kärnvapenstater att överlåta kärnvapen, eller kontroll över sådana, till icke-kärnvapenstater, skriver han i Expressen.

– Men under 1970- och 80-talen hade kärnvapenstaterna mängder av kärnvapen utplacerade i andra länder och USA har alltjämt några hundra sådana i europeiska länder och Ryssland nu sannolikt i Belarus. Dessa vapen är dock, åtminstone i fredstid, fortsatt under kärnvapenstaternas kontroll.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen