Macron varnar – “Europa måste vara redo”

2025 03 06

Emmanuel Macron håller tal till nationen.

Det världspolitiska läget har inte varit så hektiskt som det är just nu på länge.

USA har på kort tid gått från att vara en ledande aktör i stödet till Ukraina och försvaret av Europa till att bedriva en mer isolationistisk politik.

Det har bland annat inneburit att Frankrikes president Emmanuel Macron har tagit ett tydligt steg i att leda Europa.

“Måste vara redo”

På onsdagskvällen håller Macron tal till nationen.

Han säger att Frankrike kommer att fortsätta att träffa allierade med målet att underteckna ett ”varaktigt, solitt och verifierbart fredsavtal”.

Han säger även att han har arbetat med europeiska partner och Ukraina om denna plan, och att han gick för att ”förespråka” planen när han besökte Donald Trump förra veckan.

– Jag vill tro att USA kommer att stå vid vår sida, men vi måste vara beredda på att så inte kommer att vara fallet, säger han enligt The Guardian.

“Inte bara ukrainarna”

Macron fortsätter.

– Det är inte bara folket i Ukraina som kämpar för sin frihet. Det är också vår säkerhet som är hotad. Om ett land kan invadera sin granne i Europa och gå ostraffat ... kan fred inte längre garanteras på vår egen kontinent.

Har förändrats

Skiftet i USA:s stöd för Ukraina har lett till att flera europeiska länder har ökat stödet.

Samtidigt syns att Ukrainas egna försvarsindustri har förändrats.

– Ukraina har avsevärt utökat sin försvarsindustriella produktionskapacitet under hela kriget i ett försök att så småningom kunna tillgodose sina militära behov på egen hand, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Ukrainas förmåga att bli självförsörjande på lång sikt är beroende av fortsatt stöd från partnerstater på kort och medellång sikt. 

33 procent

ISW fortsätter.

– Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal uppgav den 4 mars att Ukraina för närvarande producerar cirka 33 procent av de vapen som Ukraina använder på slagfältet och att landet producerar vapen och ammunition till ett värde av 35 miljarder dollar årligen – vilket överstiger produktionskapaciteten hos många av Ukrainas partners.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen