Macron varnar Europa – krismöte med flera Natoländer

2024 02 27

Emmanuel Macron utesluter inte att skicka soldater till Ukraina.

Utspelet från den franska presidenten kommer bara några timmar efter att Slovakiens premiärminister Robert Fico gått ut och påstått att flera Natoländer överväger att göra just så.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, säger Emmanuel Macron enligt The Guardian.

Varnar Europa

Uttalandet markerar en vändpunkt.

Aldrig tidigare har nationalstater på ett så öppet sätt talat med varandra om scenariot att kollektivt tillhandahålla soldater för att backa upp den ukrainska militären.

Nato har dessutom tidigare varit tydliga med att man inte vill sända marksoldater till Ukraina.

Macrons inspel i diskussionen sker dessutom samtidigt som han går ut med en kraftig varning till resten av Europa.

– Det finns en förändring i Rysslands hållning. De strävar efter att ta sig an ytterligare territorium och de har inte sina ögon enbart på Ukraina utan på många andra länder också. Så Ryssland utgör en större fara, säger den franska ledaren.

Blixtinkallat möte

Presidentens kommentarer kommer under ett blixtinkallat möte med några av de tyngsta Natoländerna i Europa.

På plats fanns Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Storbritanniens utrikesminister Lord Cameron, Polens president Andrzej Duda och nederländska premiärministern Mark Rutte.

Även amerikanska och kanadensiska tjänstemän deltog i mötet som sammankallats med anledning av Ukrainas allt större motgångar på slagfältet.

"Kan inte vänta på USA"

Enligt Macron måste Europa gå från ord till handling.

Det går inte att göra sig beroende av USA och vänta på att se vem av Joe Biden eller Donald Trump som ska leda landet – och hur det i så fall ska påverka Nato och Europa.

– Vi kan inte vänta på resultatet av det amerikanska valet för att avgöra vad vår framtid kommer att bli. Det är Europas framtid som står på spel så därför är det upp till européerna att avgöra. Om andra vill vara med och hjälpa till, fantastiskt, men det är bara en bonus, säger Macron.

LÄS MER: Frankrike slår larm – "Alla måste förbereda sig"

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen