Macron säger nej – Kreml ska behålla sina pengar

2025 09 22

Som bekant har G7-länderna och EU fryst ryska miljarder.

Det har även debatterats om pengarna ska konfiskeras och exempelvis användas för att ge ytterligare stöd till Ukraina.

Frankrikes president Emmanuel Macron säger nu nej till den idén, rapporterar Kyiv Independent.

Macron säger nej

Motsvarande 300 miljarder dollar från den ryska centralbanken ligger frysta – två tredjedelar hos det belgiska clearinghuset Euroclear.

Att konfiskera pengarna kommer inte på tal, säger Macron.

– Man kan inte beslagta dessa tillgångar från den ryska centralbanken, inte ens i en sådan situation, menar han.

– Och jag tror att det är en fråga om trovärdighet, och det är mycket viktigt att våra länder förblir... och respekterar internationell rätt.

“Kommer respektera”

Macron fortsätter.

– Vi kommer alltså att respektera internationell rätt. Vi är förutsägbara och kommer inte att göra omöjliga saker med dessa frysta tillgångar.

Bryssel har varit ovilliga att konfiskera tillgångar direkt på grund av potentiella finansiella och juridiska utmaningar.

Istället använder man vinsterna från tillgångarna för att finansiera Ukrainas försvar och återuppbyggnad via G7-lånet på 50 miljarder dollar och ett separat EU-program.

Läs mer: Rysk vd död i Moskva

Inte bara Macron

Det är inte bara den franska presidenten som anser att de ryska tillgångarna inte ska konfiskeras.

En annan som motsätter sig idén är Belgiens premiärminister Bart De Wever.

– Vi lever inte i en fantasivärld. Vi lever i den verkliga världen, där det får konsekvenser om man tar 200 miljarder euro från någon, säger han enligt Politico.

“Systemiska risker”

De Wever menar att om EU konfiskerar de ryska tillgångarna så utgör det systematiska risker för “hela det globala finansiella systemet”.

Det kan dessutom innebära hämnd från Moskva, menar premiärministern.

Läs mer: Turistort attackerad – ”Viktiga ryska gäster” på plats

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen