M-KD-SD-väljarna har två favoriter som ny S-ledare

2021 08 23

Magdalena Andersson (S) har dubbelt så stort stöd som tvåan men bland M-KD-SD-väljarna är det dött lopp mellan finansministern och en annan kandidat.

Det visar en ny mätning från Demoskop som frågat svenska folket vem de vill se som Stefan Löfvens efterträdare. Frågan är extra het eftersom den nya S-ledaren med relativt stor sannolikt även blir statsminister i november.

Fyra namn på 5% eller mer

Nummer två är inrikesminister Mikael Damberg och ytterligare två kandidater får över 5 % –Lena Hallengren och Ardalan Shekarabi:

26 % Magdalena Andersson

13 % Mikael Damberg

8 % Lena Hallengren

5 % Ardalan Shekarabi

4 % Anders Ygeman

3% Peter Hultqvist

1 % Ibrahim Baylan

11 % Någon annan

29 % Vet ej

Tveksamma väljare

En betydande andel har svarat att de inte vet eller är tveksamma.

– De kanske röstar på andra partier men det är också socialdemokrater som inte riktigt vet ännu, säger Karin Nelsson VD på Demoskop till Aftonbladet.

Juholt och Wallström

Bland de väljare som sagt att de vill se en annan kandidat finns en rad olika namn.

– Där nämns namn som Håkan Juholt, Ann-Sofie Hermansson, vissa röster frågar efter Mona Sahlin, Veronica Palm och Jytte Guteland, Margot Wallström, säger Karin Nelsson till tidningen.

M-KD-SD-väljare

Inrikesminister Mikael Damberg är mycket populär bland väljare från Moderaterna, Kristdemokraterna och SD enligt Demoskops mätning. Hos de tre partiernas väljare kommer Damberg på delad förstaplats tillsammans med Magdalena Andersson.

ANALYS

Att kunna locka väljare från andra sidan är en mycket värdefull egenskap hos nästa partiledare för S och där ligger Mikael Damberg lika bra till som finansministern. Han har en saklig och resonerande stil samt lägger mer fokus på att förklara sina ståndpunkter istället för att attackera motståndarsidan vilket kan bidra till hans popularitet bland M-KD-SD-väljare.

Inte folklig

Till Magdalena Anderssons styrkor hör hennes breda kunnighet inom alla politikområden och hon är dessutom snabb och rak i debatterna. På minussidan finns hennes låga folklighetsfaktor och att sällan bjuder på sig själv vilket dock kan följa av rollen som finansminister.

Som partiledare krävs emellertid andra egenskaper.

Foto: TV4 Nyhetsmorgon

[yop_poll id="504"]

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen