Moderaterna går ut med “världens bästa vallöfte”

2026 06 05

Frågan om skolmaten i Sverige har från och till varit en het potatis i debatten de senaste åren.

Redan 2022 slogs det larm om att elever äter betydligt mer mat på fredagar och måndagar, vilket förklarades av det ansträngda ekonomiska läget för många hushåll.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige, sade S-ledaren Magdalena Andersson till Aftonbladet då.

Så lyder löftet

Något som också uppmärksammats är att flera skolor börjat servera makaroner och köttbullar – varje dag. Rätten har fungerat som ett alternativ till den ordinarie skolmaten.

Det tycks ha inspirerat Moderaterna i skånska Skurup.

Nu går partiet ut med att alla grundskoleelever i kommunen ska få äta just pasta och köttbullar varje dag om de vill.

– Det här är världens bästa vallöfte, säger kommunpolitikern Ann-Sofie Andersson (M) till TV4 Nyheterna.

Ska ge bättre betyg

Enligt Moderaterna i Skurup bottnar förslaget i att ingen elev ska lämna matsalen med kurrande mage.

Ann-Sofie Andersson berättar att det i grunden handlar om önskemål från eleverna. Bedömningen är att ändringen kommer att bidra till bättre studieresultat, eftersom barnen kommer orka skoldagen bättre när de äter sig mätta.

– När man går hungrig resten av dagen, vad händer då med inlärningen under eftermiddagen? Vad händer i förlängningen med matteprovet eller med betygen? 

ANDRA LÄSER: Valuta störtdyker – har halverats i värde

SD vill se lag för hela Sverige

Det är inte första gången som det blir politik av skolmaten.

För en månad sedan gick SD och Jimmie Åkesson ut med att partiet vill lagstifta om att det ska serveras kött eller fisk i skolan varje dag.

– Efter valet i höst kommer vi att arbeta för en nationell lagstiftning som säkrar att det finns kött på menyn i skolan, varje dag, i hela Sverige, sade Åkesson i vårtalet i maj, enligt SVT och tillade:

– Ge barnen den mat som de vill ha.

ANDRA LÄSER: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Kraftiga vindbyar drar in – regn och åska i fyra län

2026 08 06

Efter en period med varmare väder väntas nu ett omslag.

Nu drar regn, åska och kraftiga vindbyar drar in över flera delar av Sverige.

Ostadigare väder på väg

Sommaren tar en tillfällig paus när ett mer ostadigt väderläge breder ut sig över landet.

Enligt SMHI väntas regn och skurar på flera håll, samtidigt som åska kan förekomma i samband med nederbörden.

Vädret blir mest skurbetonat i Svealand och Götaland, medan delar av Norrland kan få mer ihållande regn.

Temperaturerna väntas samtidigt sjunka på flera håll.

– Ett regnområde berör torsdag morgon Jämtland, Ångermanland och Västerbottens län och kommer under dagen långsamt röra sig norrut över Norrbottens län. Längst i norr i Malmfälten en del sol och hit når inte regnet. Tidvis kan regnet vara kraftigt med inslag av åska, då främst i inre Västerbotten, meddelar SMHI.

LÄS MER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Hårda vindbyar

I samband med väderomslaget finns risk för åska och kraftiga vindbyar i flera län.

Lokalt kan skurarna bli intensiva och ge stora regnmängder på kort tid.

Stark blåst väntas dra in över nordvästra Götaland som även kan föra med sig kraftiga skurar.

Även den södra halvan påverkas med blåsigt väder och enstaka skurar.

– I södra halvan av landet, dvs från i höjd med Dalarna/Gävleborg och söderut, väntas tilltagande sydvästvind med friska till hårda vindbyar, uppger vädermyndigheten.

SMHI påminner om att vädervarningar kan ändras snabbt och att det är viktigt att följa den senaste prognosen om oväder väntas i området.

Värmen återvänder

Efter det ostadiga vädret väntar en ljusare prognos till helgen.

Ett högtryck väntas då dra in över södra delar av landet och föra med sig stabilare väder och varmare luft.

Enligt SMHI:s meteorolog blir det främst i Skåne, Blekinge och möjligen Kalmar län som temperaturerna stiger mest.

Vindarna väntas samtidigt avta under lördagen, vilket kan bidra till att temperaturerna stiger.

Solglimtar väntas på flera håll i både Svealand och Götaland. Under söndagen kan värmen bli ännu tydligare, med möjlighet till temperaturer på över 25 grader i delar av Götaland.

LÄS MER: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: Erik Witsoe

Text: Redaktionen