Luftföroreningar i Sverige kopplas till otäck sjukdom

2026 01 20

Långvarig exponering för luftföroreningar, även vid relativt låga nivåer som är typiska för Sverige, ökar risken för att drabbas av svåra nervsjukdomar som ALS med 20 till 30 procent.

Det visar en färsk studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

– Vi ser en tydlig koppling trots att nivåerna av luftföroreningar i Sverige är låga jämfört med många andra länder. Det understryker vikten av att förbättra luftkvaliteten, säger studiens förstaförfattare Jing Wu, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Snabbar försämring av motorik

Studien omfattade 1 463 personer i Sverige med nydiagnostiserade motorneuronsjukdomar (MND) – allvarliga neurologiska tillstånd där nervcellerna bryts ner och slutar fungera. Sjukdomarna leder till muskelsvaghet och förlamning.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är den vanligaste formen och står för omkring 85–90 procent av fallen.

I studien analyserade forskarna halterna av partiklar och kvävedioxid vid  deltagarnas bostadsadresser upp till tio år före diagnos.

Utöver att risken för allvarliga nervsjukdomar ökade kunde forskarna se att personer som bott i områden med högre föroreningshalter också uppvisade en snabbare försämring av motorik och lungfunktion.

– Våra resultat tyder på att luftföroreningar inte bara kan bidra till att sjukdomen uppstår, utan också påverka hur snabbt den fortskrider, säger Caroline Ingre, adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

LÄS MER: UPPGIFTER: EU överens – agerar mot USA

FAKTA: ALS

- ALS är en sjukdom som innebär att vissa muskler i kroppen stegvis blir förlamade. Det beror på att nervcellerna som styr musklerna dör. Du kan inte bli frisk från ALS, men det finns läkemedel som kan lindra symtomen.

- Varje år får drygt 440 personer i Sverige sjukdomen och de flesta är mellan 60 och 70 år.

Källa: 1177

LÄS OCKSÅ:

Ica slår tillbaka om kontanter 

Trumps tidigare rådgivare: Det kommer inte bli något

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen


11 jun 26

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen