Det visar en färsk studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

– Vi ser en tydlig koppling trots att nivåerna av luftföroreningar i Sverige är låga jämfört med många andra länder. Det understryker vikten av att förbättra luftkvaliteten, säger studiens förstaförfattare Jing Wu, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Snabbar försämring av motorik

Studien omfattade 1 463 personer i Sverige med nydiagnostiserade motorneuronsjukdomar (MND) – allvarliga neurologiska tillstånd där nervcellerna bryts ner och slutar fungera. Sjukdomarna leder till muskelsvaghet och förlamning.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är den vanligaste formen och står för omkring 85–90 procent av fallen.

I studien analyserade forskarna halterna av partiklar och kvävedioxid vid  deltagarnas bostadsadresser upp till tio år före diagnos.

Utöver att risken för allvarliga nervsjukdomar ökade kunde forskarna se att personer som bott i områden med högre föroreningshalter också uppvisade en snabbare försämring av motorik och lungfunktion.

– Våra resultat tyder på att luftföroreningar inte bara kan bidra till att sjukdomen uppstår, utan också påverka hur snabbt den fortskrider, säger Caroline Ingre, adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

LÄS MER: UPPGIFTER: EU överens – agerar mot USA

FAKTA: ALS

- ALS är en sjukdom som innebär att vissa muskler i kroppen stegvis blir förlamade. Det beror på att nervcellerna som styr musklerna dör. Du kan inte bli frisk från ALS, men det finns läkemedel som kan lindra symtomen.

- Varje år får drygt 440 personer i Sverige sjukdomen och de flesta är mellan 60 och 70 år.

Källa: 1177

LÄS OCKSÅ:

Ica slår tillbaka om kontanter 

Trumps tidigare rådgivare: Det kommer inte bli något

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen

Detta eftersom polisen genomför extra hastighetskontroller över hela landet den här veckan.

I synnerhet kommer polisen att vara mer närvarande på vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt. Dessa vägar är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Målet: Ingen ska dö eller skadas

Den nationella trafikveckan är en del av det övergripande målet för svenskt trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Tillsammans med andra myndigheter arbetar polisen för att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

Att hålla rätt hastighet kan vara helt avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får.

– Genom att hålla rätt hastighet ökar möjligheterna att reagera i tid vid en oväntad händelse och det är avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Det kanske kan verka märkligt att vi informerar i förväg om hastighetskontroller men vi ser att människor i större utsträckning följer hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor. Det märks också på olycksstatistiken, säger polisens trafikstrateg Ursula Edström.

– Polisens yttersta mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon, utan att alla trafikanter som rör sig på vägarna ska kunna komma fram tryggt och säkert.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

FAKTA: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU. Polisen arbetar i trafikmiljön alla andra veckor på året också.

Källa: Polismyndigheten

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Polisen

Text: Redaktionen