Löfte till svenska mobilanvändare

2023 09 27

Sverige ska ta täten i utformningen av nästa generations mobila nätverk (6G).

Det fastslår regeringen i dag, onsdag.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera satsningar för att påskynda utvecklingen av den sjätte generationens trådlösa system (6G).

- Vetenskapsrådet tillförs 15 miljoner kronor 2024, 60 miljoner 2025 och 65 miljoner 2026

- Regeringen föreslår även att Verket för innovationssystem, Vinnova, tillförs 15 miljoner kronor 2023, 50 miljoner kronor 2024 samt beräknas tillföras 100 miljoner kronor årligen (2025–2026).

”Kan inte nog understrykas”

– Det görs stora satsningar på 6G-forskning och innovation i flera länder. Sverige har mycket goda förutsättningar att gå i täten för teknikutvecklingen och vara drivande i arbetet med en global standard för 6G.

– Genom satsningen på forskning och innovation om 6G vill regeringen stärka Sveriges position som stark forskningsnation, säger utbildningsminister Mats Persson (L).

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) instämmer med sin ministerkollega.

– Betydelsen av en säker och robust digital infrastruktur kan inte nog understrykas. Sverige är redan nu en världsledande telekom-nation och behöver växla upp för att behålla den positionen.

–  Det är avgörande för vår konkurrenskraft och utvecklingen för även med sig möjligheter att snabba på den gröna och digitala omställningen, säger hon.

Avsevärt minskad fördröjning

Utvecklingen av 6G-nätverker har påbörjats.

När det nya mobilnätet väl är på plats kommer det att innebära en stor förändring, både för företag och forskning, men även för privatpersoner.   

Genom att koppla upp sig mot 6G kommer svenska folket kunna ta del av en förbättrad surfhastighet, förbättrad databearbetning, en ständig anslutning och avsevärt minskad fördröjning.

– 6G-system innefattar olika teknikområden, från mjukvara och artificiell intelligens (AI) till halvledare och radiokommunikation. Ett snabbare trådlöst system väntas leda till en rad nya datadrivna tillämpningar och möjliggöra ökad produktivitet inom många olika områden och branscher, skriver regeringen.

Foto: O. Binay

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen