EKONOMI: Lovande nyheter för bolånetagare

2023 01 16

Den analysen gör nu storbanken Swedbank, till många bolånetagares lättnad.

Samtidigt höjs ett varnande finger om att det kommer att bli värre innan det blir bättre, på grund av åtstramningar från exempelvis Europeiska centralbanken.

– Vår bedömning är att räntorna sjunker i slutet av 2023 och under början av 2024 till följd av fallande inflation och att centralbankerna mjuknar. Vi kan därför konstatera att räntetoppen är nära nu, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Positiva signaler redan nu

Även om den förväntade utvecklingen är att räntorna sjunker först i slutet av året finns det dock positiva signaler redan nu. 

– Prognosen för rörliga bolåneräntor revideras ned och de väntas toppa på fyra procent under början av året, framhåller banken.

Det är en nedrevidering på hela 0,75 procentenheter sedan prognosen i december och möjliggörs av att Riksbankens räntehöjningar under året fått mildare genomslag på bolåneräntor än vad man förväntat sig.

– Vi räknar därefter med att de ligger relativt stilla under en period för att sedan börja sjunka under nästa år, säger Andreas Wallström.

Då förväntas inflationen falla

När Riksbanken sammanträder i februari väntas en höjning av styrräntan med 50 punkter.

Det får följden att den landar på tre procent.

Som skäl anger Swedbank ett överraskande högt inflationsutfall för december som tillsammans med en svag krona och “högaktiga signaler från ECB” gör att man inte kan utesluta höjningar under våren.

– I slutet av året väntas Riksbankens räntesänkningar påbörjas till följd av att den ekonomiska aktiviteten minskar och inflationen faller tillbaka, skriver emellertid Swedbank.

Högsta inflationstakten på över 30 år

När siffrorna för december månads inflationstakt släpptes i fredags konstaterades en ökning till 10,2 procent.

En ökning med 0,7 procentenheter och en större uppgång än väntat.

Enligt Riksbankens prognos förväntades inflationstakten stanna på 9,8 procent.

Inflationstakten enligt KPI –  som visar prisutvecklingen för den privata, genomsnittliga konsumtionen i Sverige – nådde en toppnivå. Den steg till 12,3 procent i december.

Den högsta nivån sedan februari 1991 och en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med november.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Svenska vindkraftverk akutstänger – “alla kan gå i konkurs”

2025 05 12

Det blåste för mycket i mars och vindkraftverk utanför Hudiksvall snurrade därför mer än beräknat.

Till följd av den starkare vinden fick företaget bakom Nyvallsåsens vindkraftverk en faktura på 238 000 kronor – per kraftverk.

Anledningen är regler som kräver en balans i elsystemet, det vill säga att det måste produceras lika mycket el som förbrukas och att en beräkning för elproduktionen därför måste göras av elbolagen dagen innan.

"Alla vindkraftverk kan gå i konkurs"

Det får nu vindkraftsbranschen att hissa illröd varningsflagg, rapporterar DN.

Nyvallsåsen tvingas omedelbart stänga och montera ned två kraftverk och det talas om att flera bolag riskerar konkurs.

– Jag är så oerhört upprörd över detta, om det tillåts fortsätta kommer alla vindkraftverk gå i konkurs. Om vi får fler liknande smällar är det kört, säger Stefan Sundelius till tidningen. Han är verksamhetsförvaltare på Solvind El och har likt Nyvallsåsen drabbats av höga böter, över en halv miljon kronor, på grund av mer vind än beräknat.

Prischocken beskrivs av branschorganisationen Energiföretagen som en blixt från klar himmel.

Enligt Martin Hedberg, delägare i Nyvallsåsens vindkraftverk, blåste det cirka tio meter per sekund istället för åtta meter per sekund. Han kallar bötessumman för “absurd”. Hela företagets årsintäkter försvann i och med böterna.

Svenska kraftnät: "En förutsättning"

Att upprätthålla kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning av el är en av Svenska kraftnäts viktigaste uppgifter, understryker myndigheten.

– Balans mellan produktion och förbrukning av el är en förutsättning för att kraftsystemet ska fungera och leverera el. Störningar i balansen riskerar även att skada eller helt slå ut teknisk utrustning, förklarar Svenska kraftnät.

LÄS MER: Plötsligt stopp för vindkraft i Sverige

Är ekonomiskt ansvariga

Svenska kraftnät understryker vikten av det så kallade balansansvaret.

– De balansansvariga företagen ansvarar ekonomiskt och planeringsmässigt för att tillföra lika mycket el till kraftsystemet som deras kunder förbrukar.

Eftersom det inte går att förutse alla avvikelser har därför Svenska Kraftnät ett ansvar för balanseringen av hela det svenska kraftsystemet i nutid.

– Det innebär i praktiken att Svenska kraftnäts kontrollrum övervakar kraftsystemet hela tiden och gasar och bromsar när det behövs för att säkra balans.

"Tar på stort allvar"

Myndigheten har svarat på det senaste branschlarmet. Man menar att man tar situationen  “på stort allvar”, men också att man förvarnat om förändringarna på elmarknaden under flera års tid.

– När obalanser uppstår får de som orsakat denna betala det pris som det kostat Svenska kraftnät, säger Anna Jäderström, sektionschef för balansmarkander, till DN.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen