VAL 2022: Lovande besked från talmannen

2022 09 05

Efter valet 2018 tog det 134 dagar och tre statsministeromröstningar innan Sverige hade en regering på plats.

I år ska det gå betydligt snabbare.

Det tror åtminstone huvudpersonen, talmannen Andreas Norlén, som fördelar sonderingsuppdraget till den potentiella statsministern.

– Jag tror kanske inte att vi kommer se en så lång regeringsbildning nu, säger han till Dagens Nyheter.

Nytt politiskt landskap

Enligt Andreas Norlén är den stora skillnaden att det idag finns två block – men där SD inkluderas i den ena sidan till skillnad från 2018.

– Vi har ju ett delvis nytt politiskt landskap. Vi har i praktiken två grupper av partier som i större eller mindre utsträckning har signalerat att de har för avsikt att samarbeta efter valet. Det finns förutsättningar för de här blocken att nå majoritet.

Riktar känga till partierna

Talmannen ställer i år också högre krav på att partierna måste ha tänkt igenom regeringsfrågan noga redan före valet.

Han är kritisk till de stora låsningarna som uppstod mellan partierna förra gången.

– Det var så svårt för dem att byta position så det på riktigt kunde bli ett sakpolitiskt samtal. Jag trodde ändå att det fanns en beredskap att hantera situationen – men det fanns det uppenbarligen inte, i alla fall inte tillräckligt.

Upplagt för nagelbitare

Valet på söndag ser ut att bli en riktig rysare.

I Svenska Dagbladets och Newshorthys unika prognos har man sammanställt opinionsmätningar från Sifo, Novus och Skop och analyserat dessa tillsammans med både Uppsala och Lunds universitet.

– Vår prognos pekar nu för första gången under höstens valrörelse på att Ulf Kristerssons regeringsunderlag har aningen större sannolikhet att vinna, framhåller tidningen.

Simulerat valet 1 000 gånger

Modellen har simulerat riksdagsvalet 1 000 gånger.

I 492 av fallen vinner Magdalena Andersson (S) – i 508 av fallen Ulf Kristersson (M).

Ett mandats skillnad

Siffrorna från igår söndag, som ännu inte har uppdaterats idag måndag, ger högeroppositionen bestående av M-KD-L-SD ett minimalt försprång.

Tillsammans samlar de 175 mandat.

Ett mer än S-MP-V-C som landar på 174 stycken.

Foto: A. Löwdin 

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort ras vid museum – flera turister på platsen

2025 07 08

Ett större ras har inträffat vid Gruvmuseet i Norberg.

Nu inleds en räddningsinsats. 

Flera patruller från både räddningstjänsten och polisen har larmats till platsen.

"30-40 meter"

Enligt SOS Alarm handlar det om ett ras i ett gruvhål med en diameter på cirka 30-40, rapporterar Expressen. 

– Flera turister ska ha befunnit sig vid platsen i samband med händelsen, framhåller polisen i ett uttalande.

Sätter upp stängsel

I nuläget finns det inga uppgifter om personskador.

– Markägare och kommunen är informerade och kommer att sätta upp extra stängsel kring gruvhålet, uppger polisen.

Området avstängt

Norbergs kommun har kommenterat händelsen i ett inlägg på Facebook.

Enligt kommunen har ett ras skett vid sidan av Gruvmuseumet.

– Tills vidare är området avstängt. Även Linnevägen är avstängd framför museet.

Norbergs kommun kommer uppdatera löpande om händelseutvecklingen.

LÄS MER: Två personer har hittats döda

FAKTA: Gruvmuseet i Norberg

- Norbergs Gruvmuseum ligger i Kärrgruvan, strax utanför Norbergs centrum. Här kan besökare ta del av Norbergs tusenåriga historia av bergsbruk och järnhantering.

Museet är idag inrymt i byggnaden ovanför Risbergs konstschakt - och om besökare vill kan man kika ner i schaktet. I gruvmuseet finns idag linspelsdriven hisskorg för persontransporter, ett matrum, ett litet förmanskontor och en smedja. Här finns borrsmedens redskap och den gamla träpusten som fortfarande används.

- I museet finns också fotografier, modeller och föremål som skildrar gruvhanteringens historia. Besökare kan även lära dig mer om det pumpsystem som användes för att pumpa vatten ur gruvorna.

- Bakom Gruvmuseet finns Mossgruveparken där besökare kan vandra en slinga mellan vattenfyllda dagbrott och gruvor.

Källa: Visit Norberg

 

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Den invasiva sammetsgetingen har upptäckts nära Sverige.

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen