VAL 2022: Lovande besked från talmannen

2022 09 05

Efter valet 2018 tog det 134 dagar och tre statsministeromröstningar innan Sverige hade en regering på plats.

I år ska det gå betydligt snabbare.

Det tror åtminstone huvudpersonen, talmannen Andreas Norlén, som fördelar sonderingsuppdraget till den potentiella statsministern.

– Jag tror kanske inte att vi kommer se en så lång regeringsbildning nu, säger han till Dagens Nyheter.

Nytt politiskt landskap

Enligt Andreas Norlén är den stora skillnaden att det idag finns två block – men där SD inkluderas i den ena sidan till skillnad från 2018.

– Vi har ju ett delvis nytt politiskt landskap. Vi har i praktiken två grupper av partier som i större eller mindre utsträckning har signalerat att de har för avsikt att samarbeta efter valet. Det finns förutsättningar för de här blocken att nå majoritet.

Riktar känga till partierna

Talmannen ställer i år också högre krav på att partierna måste ha tänkt igenom regeringsfrågan noga redan före valet.

Han är kritisk till de stora låsningarna som uppstod mellan partierna förra gången.

– Det var så svårt för dem att byta position så det på riktigt kunde bli ett sakpolitiskt samtal. Jag trodde ändå att det fanns en beredskap att hantera situationen – men det fanns det uppenbarligen inte, i alla fall inte tillräckligt.

Upplagt för nagelbitare

Valet på söndag ser ut att bli en riktig rysare.

I Svenska Dagbladets och Newshorthys unika prognos har man sammanställt opinionsmätningar från Sifo, Novus och Skop och analyserat dessa tillsammans med både Uppsala och Lunds universitet.

– Vår prognos pekar nu för första gången under höstens valrörelse på att Ulf Kristerssons regeringsunderlag har aningen större sannolikhet att vinna, framhåller tidningen.

Simulerat valet 1 000 gånger

Modellen har simulerat riksdagsvalet 1 000 gånger.

I 492 av fallen vinner Magdalena Andersson (S) – i 508 av fallen Ulf Kristersson (M).

Ett mandats skillnad

Siffrorna från igår söndag, som ännu inte har uppdaterats idag måndag, ger högeroppositionen bestående av M-KD-L-SD ett minimalt försprång.

Tillsammans samlar de 175 mandat.

Ett mer än S-MP-V-C som landar på 174 stycken.

Foto: A. Löwdin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen