”Lömsk” virussjukdom ökar – många ovetandes

2024 04 16

Den smittsamma virussjukdomen Femte sjukan ökar kraftigt.

Sverige upplever troligtvis en epidemi – det vill säga att fler sjukdomsfall av sjukdomen har observerats under en viss tidsperiod hos en viss befolkningsgrupp.  

Det uppger Göran Elinder,  som är barnläkare hos digitala vårdtjänsten Kry och professor i barnmedicin vid Karolinska institutet.

Läkaren konstaterar att antalet patienter, som insjuknar i virussjukdomen, har ökat den senaste tiden.   

– Nu har jag sett det ett par gånger mer än vanligt, men det är inget som väcker oro, säger Elinder till Aftonbladet.

Barnläkaren beskriver Femte sjukan som en ”lömsk” sjukdom.

– Detta är en jättevanlig sjukdom, men samtidigt ganska ovanlig då man sällan får besvär. Omkring 80 procent har antikroppar, men väldigt få vet om att de har haft den, säger Göran Elinder till tidningen.

Utslag på kinderna

Femte sjukan är en virussjukdom som främst drabbar barn i skolålder, men även vuxna kan smittas.

Barn som drabbas av smittan får oftast följande symptom, enligt Vårdguiden 1177:

- Feber och trötthet

- Värk i kroppen

- Huvudvärk

- Illamående

- Diarré

- Utslag på kinderna efter några dagar

Vuxnas symptom skiljer sig från barnens.

– Vuxna får ofta symtom som påminner om en förkylning, till exempel feber och besvär i luftvägarna. Det är ovanligt att vuxna får utslag. Däremot får vuxna ofta ont i kroppen, framför allt i händerna, armbågarna, knäna eller vristerna. Värken kan sitta kvar under flera månader, framhåller 1177.

Då bör du söka vård

De allra flesta som drabbas av Femte sjukan behöver inte söka vård. Sjukdomen brukar gå över av sig själv.

Gravida kvinnor, personer med nedsatt immunförsvar och personer med blodsjukdomar kan dock behöva ta kontakt med vården, enligt Vårdguiden.

Foto: T. barbhuiya

Text: Redaktionen


OVÄNTAT: Rysk rusning till Norge

2024 06 16

En rysk rusning till Norge har pågått under det senaste året.

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har det varit svårt för ryssar att resa till Västeuropa och köpa eftertraktade lyxvaror.

Ett undantag har varit Kirkenes i Norge, som ligger precis på gränsen till Ryssland.

Dit har mängder av ryssar rest, och många av dem är ute efter att hamstra en lyxvara som numera är svår att få tag på i Ryssland.

Hamstrar champagne

Det handlar om champagne, rapporterar VG.

Det är en av de mest eftertraktade lyxprodukterna som sedan krigets början inte längre får exporteras från EU till Ryssland.

I stället har många ryssar rest till Kirkenes för att få tag på de eftertraktade dropparna, rapporterar tidningen.

Ingen norsk spritbutik har sålt fler flaskor av exklusiva champagner som Dom Perignon eller Cristal än Vinmonopolet i Kirkenes.

Och det är framför allt ryssar som har handlat.

– Vissa flaskor har sålts lokalt, men det är på grund av gränshandeln vi har som siffrorna är så höga, säger Anne Sonja Andreassen, som är butikschef för Vinmonopolet i Kirkenes, till tidningen.

– Majoriteten är ryska kunder, tillägger hon.

Får inte sälja för dyra varor

En flaska Dom Perignon kostar 2 500 norska kronor, och en flaska Cristal kostar 3 200. Under årets första fyra månader har det totalt sålts 150 stycken av dessa dyra flaskor i Kirkenes.

Man har dock varit tvungna att sluta sälja de dyraste flaskorna, på grund av sanktioner.

– Sanktionerna i Norge gör att vi inte får sälja enskilda föremål för mer än 300 euro. Vi hade lite champagne i butiken när kriget började, men vi har skickat den till en annan butik för att slippa ha den inne, säger Anne Sonja Andreasson.

Gränsen stängd – nedgång i handeln

Gränsen i närheten av Kirkenes har varit den enda öppna gränsen från Europa till Ryssland sedan kriget i Ukraina inleddes.

Sedan några dagar tillbaka har Norge dock skärpt reglerna och stängt gränsen.

– Jag tycker att det är naturligt att vi ser en nedgång i handeln nu, säger Andreassen.

Det finns dock fortfarande undantag, bland annat för ryssar som har familjemedlemmar i Norge eller arbetar där.

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


Värmebesked – kan bli 25 plusgrader

2024 06 17

Efter den senaste tidens regn och rusk kan värmen snart vara tillbaka.

Solen och värmen hade presenterat sig på riktigt mot senvåren, men efter det så har det varit mycket skurar och åska i landet.

Den kommande veckan kommer bli mer av det som har varit.

Regnskurar kommer att ösa ner över landet, men mot mitten av nästa vecka väntas en stabilisering.

På midsommar ser det ut att kunna bli 25 grader varmt på sina håll, rapporterar TV4.

Regn att vänta

SMHI meddelar att söndagen och måndagen inte blir särskilt rolig.

– Vi har ett frontsystem med regn som är på långsam färd norrut över landet samtidigt som det försvagas. Först natt mot måndag når det då lätta, splittrade regnet landets nordligaste delar, framhåller myndigheten.

– Bakom detta frontsystem får södra Sverige en del skurar, tyngdpunkt i de västra landskapen. Samtidigt som det också väntas luckor i molntäcket så skurarna varvas med sol. I de östra landskapen kan det bli glesare mellan molnen med mer sol.

Fortsätter in i veckan

I början av nästa vecka blir det mer av detsamma.

– På måndag lämnar det sista av helgens regn norra Norrland, men det är fortsatt ostadigt väderläge som präglar landet, fortsätter SMHI.

– Flera stråk med skurar väntas passera över Götaland, Svealand och södra Norrland. I samband med detta kan även åska förekomma. Men mellan stråken kan en del sol varvas visa sig.

Vädret stabiliseras

Midsommar väntas dock bli en varm och solig tillställning, och på flera håll i de södra delarna av landet kan det bli 25 grader varmt.

– Från torsdag börjar vädret att stabiliseras något i samband med varmare luft som strömmar in över södra Sverige, säger TV4:s meteorolog Toni Fuentes.

Kan bli 25 grader

I de södra delarna av Sverige väntas mellan 20 och 25 plusgrader medan det tros bli ungefär 15 grader i norr.

– Nu tyder det på att stabiliseringen kan ligga kvar till midsommarafton och möjligen under midsommarhelgen, meddelar SMHI.

– Det verkar bli en dag med sol på många håll i landet, säger TV4:s meteorolog Toni Fuentes.

Foto: H. Goetsch

Text: Redaktionen