ANDERSSON: ”Ljög svenska folket rakt upp i ansiktet”

2022 11 30

Socialdemokraternas Magdalena Andersson går till hårt angrepp mot statsminister Ulf Kristersson (M).

I en intervju med DN anklagar Andersson M-ledaren för att ha ljugit om när regeringens elstöd skulle vara på plats.

– Högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november, framhöll Ulf Kristersson till Di i september och betonade att det var ett vallöfte från samarbetspartierna M, KD, L och SD.

”Ljög svenska folket rakt upp i ansiktet”

Magdalena Andersson lyfter fram uttalandet från Kristersson och riktar skarp kritik mot statsministern.

– När det gäller just högkostnadsskyddet på el var han väldigt tydlig före valet att det skulle vara på plats 1 november, säger hon till DN.

S-ledaren tillägger:

– Han kunde inte beskriva hur, men det var ett tydligt löfte till svenska folket och det har de nu brutit. Det är inte så att det hänt något utifrån som förklarar varför man inte levde upp till löftet. Han ljög hela svenska folket rakt upp i ansiktet.

”Inget svek”

Ulf Kristersson har tidigare svarat på kritiken som riktats mot fördröjningen av det statliga elstödet.

– Det är inget svek. Jag tror att alla förstår att man måste vara i regeringsställning för att kunna fatta regeringsbeslut, sa han till Di den 14 oktober – fyra dagar innan M-ledaren presenterade sin regering.

Utbetalning i februari

Tidigare på onsdagen meddelade regeringen tillsammans med Försäkringskassan och Svenska kraftnät att utbetalningen av elstödet kommer att påbörjas i februari.

– Planeringen är att utbetalningarna ska påbörjas under februari om inget oförutsett sker, konstaterade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Dröjer för företagen

Utbetalningarna kommer att ske i två led.

Första steget är utbetalning till hushållen och kommer att ske automatiskt, utan att hushållen manuellt behöver ansöka om stödet.

Därefter kommer företagen – men den frågan bereds och kommer att dröja ytterligare.

– Prognosen är god, lovar energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen